Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Fånga dagsljuset!
Vårdguiden
Vårdguiden "Att det kunde vara hjärtinfarkt föll m
ig aldrig in"
Vårdguiden Infarkt, kramp, svikt och stopp
Vårdguiden Evelina lever med hjärtsvikt
gnosen astma och medicinerade för det. I dag tror
läkarna att det var hjärtsvikten som låg bakom andningsbesvären och att hon faktiskt aldrig haft astma. – Det var ett hårt slag och jag gick in i en depression. Som tur var fi ck jag ett oerhört stöd från min familj, framför allt av min man, Jimmy. Evelina och Jimmy köpte hund för att Evelina skulle få sällskap och komma ut och promenera. En kort tid efter diagnosen fi ck Evelina också veta att hon var gravid. – Under graviditeten mådde jag mycket bättre, men när jag slutade amma kom besvären och tröttheten tillbaka. Evelina tar tre läkemedel dagligen för sin hjärtsvikt. Utöver det lever hon som vanligt, men blir lätt trött. – Jag går långa promenader i skogen med hunden och med min dotter. Att röra på mig varje dag ger mig ork och energi men jag kan inte promenera i ett snabbt tempo för då blir jag andfådd och trött. Tar hon ut sig för mycket måste hon vila i fl era dagar. – Ibland är det svårt att hålla rätt nivå. Jag tänker också på vad jag äter och att inte gå upp i vikt. Det blir mycket frukt och grönsaker. Evelina studerar till barnskötare och jobbar som timvikarie på en förskola. – Jag försöker vara positiv och ta tillvara på livet trots att jag är sjuk. Evelina undersöks på hjärtmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala en gång per år. – Tidigare behövde jag komma oftare men provresultaten har nu legat stabilt i några år. Det känns skönt att veta! Evelina tycker att det är bra att komma i kontakt med andra personer i samma situation. –Jag är aktiv i en Facebookgrupp för personer med hjärtsvikt och stödjer Hjärtlungfonden genom att sprida information om sjukdomen. – Livet rullar på och att jag har fått allt jag kämpat för. Jag har gift mig och har en underbar dotter, hus, körkort, hund och jobb. Det är en härlig känsla. 1177 vårdguiden 4 • 20 Hjärtklappning är vanligt och kan kännas obehagligt. Du kan få extra hjärtslag, hårda hjärtslag eller kortvariga hjärtrusningar. Vanligtvis är det inget du behöver oroa dig för, särskilt om besvären kommer i samband med stress eller oro. Men sök vård så snart som möjligt om du får hjärtklap pning och samtidigt känner dig sjuk, får ont i bröstet eller svårt att andas. Arytmi eller hjärtrytmrubbning är samlingsnamnet på olika tillstånd där hjärtats rytm inte fungerar som det ska. Arytmier kan vara alltifrån ofarliga till livshotande. Förmaksfl immer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning hos vuxna och är något som minst 300 000 svenskar lever med. Förmaksfl immer innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta snabbare. Det kan då inte pumpa runt blodet i kroppen lika eff ektivt som det ska. De vanligaste symtomen är hjärtklappning, trötthet och andfåddhet. En tredjedel av alla med förmaksfl immer får inga symtom alls. Det enda sättet att upptäcka förmaksfl immer är genom en ekg- undersökning som mäter hjärtmuskelns elektriska aktivitet. Vid permanent förmaksfl immer går fl imret inte över, till skillnad från attackvis förmaksfl immer som oftast går över av sig själv. Förmaksfl immer är den vanligaste orsaken till blodpropp i hjärnan, stroke. Det beror på att fl imret försämrar blodcirkulationen i hjärtat, vilket gör att det lättare bildas blodproppar. De fl esta som har förmaksfl immer behöver läkemedel. – Det är viktigt med upptäckt och behandling. Blodförtunnande läkemedel minskar risken för stroke med minst 70 procent, säger Mårten Rosenqvist. Risken för förmaksfl immer ökar om du sedan tidigare har någon hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck eller hjärtsvikt. Övervikt, diabetes och hög alkoholkonsumtion är andra riskfaktorer. Förmaksfl adder Flimmer, fl adder, rusning och rubbad rytm är betydligt ovanligare än fl immer. Då är hjärtats sammandragningar ofta regelbundna, men svagare än normalt och alltför snabba. Förmaksfl adder behöver inte ge några symtom, men kan ge hjärtklappning, bröstsmärta, trötthet och andfåddhet. Orsaken till fl addret är ofta andra underliggande hjärtsjukdomar. Sinusknutan är en liten nervknut som skickar ut elektriska impulser som får hjärtat att dra ihop sig och pumpa ut blodet. Vid en arytmi är sinusknutan satt ur spel och hjärtat slår antingen för långsamt eller för fort. Att sinusknutan fungerar sämre blir vanligare med åren men orsaken kan också vara en underliggande hjärtsjukdom. Svimningar, yrselattacker, andfåddhet, bröstsmärtor och hjärtklappning kan vara symtom på problem med sinusknutan. Men det är inte alltid du får några symtom. Om problemen med sinusknutan ger återkommande symtom kan det bli aktuellt att operera in en pacemaker. Det är en liten apparat som får hjärtat att hålla en jämn rytm och hjälper till om hjärtat gör uppehåll. MER INFORMATION 1177.sepermanent-formaksfl immer 1177.seattackvis-formaksfl immer 1177.sepacemaker 15
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden
Vårdguiden Rehabilitering efter covid-19
Vårdguiden Barnsäkra ditt hem
Vårdguiden Posttraumatiskt stressyndrom, (PTSD)
Vårdguiden Aktuellt i vården