TROTJÄNAREN VERKTYGSBÄLTET AV: DAVID LILJEFORS Ve
rktygsklassiker EN SVENSK I mitten av 60-talet stegar den från Dalarna inflyttade byggnadssnickaren Bengt Fyhr in på en sömnadsbutik på Sankt Eriksplan i Stockholm och köper en läderbit. Hemma i köket på Dalagatan ritar han ut ett bälte med tre fickor, en tumstocksficka och en ögla för hammare på ett papper. En verklig trotjänare är född: verktygsbältet. – Jag kom till Stockholm med min verktygslåda när masarna åkte dit i början på 60-talet, säger Bengt på klockrent dalmål till DMH. Mitt första jobb var Åhlens varuhus, ett jättestort bygge med kanske 100 man. Arbetet på den tiden? Ja, en hel del formsättning och grovt snickarjobb med hammare, spik, tumstock och bågsåg. Inte som det är nu med färdiga väggar och element som lyfts på plats med kranar och skruvas ihop med maskiner. Idén till verktygsbältet fick Bengt runt -66, -67 då han jobbade med hyreshus i Täby och hade problem med att bära verktyg och spik. – Utrustningen var dålig generellt för gubbarna på den tiden, menar Bengt. Hängslena var smala och knep in i axlarna, byxorna skavde på benen. Jag köpte en skinnbit i en affär och gick upp till min lägenhet på Dalagatan och gjorde ett mönster på papper som jag sedan nitade ihop: tre fickor, en tumstocksficka och en ögla för hammare. DEN MODERNA HANTVERKAREN 11 2019 24 Nog var det lite att man gruvade sig lite när man gick ut på bygget med bältet första gången. Men efter ett tag började gubbarna fråga: ”Kan du inte göra ett åt mig också?”. Efter det så vart det mer och mer. Namnet Snikki var det frun Monica som kom på vid köksbordet. ”Man ville ju ha något som anknöt till skickaryrket, och sedan spetsade vi till det med två stycken k”. FRÅN ROM TILL VILDA VÄSTERN De första kända versionerna av verktygsbältet bars av kvinnliga romerska slavar som vid tiden efter Kristus födelse bar bälten med läderpungar för hygienartiklar och husgeråd. Under medeltiden var även en variant kallad Chatelaine populär, ett ornerat bälte med kedjor, fickor och krokar för verktyg, lås, nycklar och skrivblock som bars både av män och kvinnor. Under historien har varianter av verkBengt Fyhr (vänster) med Henrik Othelius, vd för Fauna som tillverkar Snikki. tygsbälten även använts i militära syften och för vapen och krigsutrustning i stort, till exempel när det nya Amerika tog form under 1800-talets senare hälft eller under världskrigen. Tillbaka till Bengt, som kort efter sitt Eureka-moment flyttar hem till Dalarna där han parallellt med arbete i skogen tillverkar Snikki-bälten tillsammans med frugan och sina föräldrar som sedan går på postorder. Efter en annons i tidningen Byggnadsarbetaren lägger Elementhus en order på 50 stycken. Bengt skaffar sig en kompanjon, Hans Furn, och flyttar verksamheten, som med tiden