REPORTAGE ÅTERVUNNA BYGGMATERIAL ÅTERVINNING PÅ B
YGGARBETSPLATSER 8 av 10 som jobbar inom byggbranschen tycker att den egna arbetsplatsen är bra på att återvinna material. Det här är byggarbetsplatserna bäst på att återvinna. Siffrorna är baserade på en enkät gjord av Sverige Bygger på uppdrag av Stavdal där 400 personer i byggbranschen tillfrågats. Procentsatsen anger andel återvinningsgrad. Farligt avfall: 99 procent Metall och skrot: 99 procent Elektronik: 96 procent Trä: 96 procent Brännbart från byggarbetsplatsen: 95 procent Grus och betong: 93 procent Möbler: 88 procent Trädgårdsavfall: 86 procent Returpapper: 85 procent Glas: 84 procent Förpackningar från kontor och lunchrum: 77 procent Plastförpackningar: 70 procent Matrester: 54 procent Upcycle Studios, Köpenhamn. Här är fönsterglaset hämtat från industribyggnader på Nordjylland, medan betongelementen är gjutna med avfall från Köpenhamns tunnelbana. kr/ton att producera. När man river och krossar ned den är samma pelare värd 35 kr/ton som fyllnadsmaterial. Någonstans borde det finnas en värdepotential att återanvända ”Modern lättbetong borde man kunna såga ned i bitar och använda” den pelaren. Problemet är att på det sätt som man bygger idag så är man inte förberedd för att kunna plocka ned den. Vilka byggnadsmaterial skulle vi då kunna återanvända? Enligt Per är det egentligen det mesta, särskilt om vi redan under byggprocessen kunde förbereda materialet för återbruk och återvinning. DEN MODERNA HANTVERKAREN 11 2019 34 – På kort sikt: innerväggar, innertak, egentligen allt som ”fyller” en byggnad. På längre sikt, när byggnaderna är bättre förberedda för nedmontering: även stommen, bärande delar och fasaden. Betydligt mer material skulle kunna återanvändas om vi kunde installera det på nya smartare sätt som gör det lätt att demontera, istället för att limma och spika. Som exempel är det ganska lätt att återvinna tegel från gamla byggnader med bruk som inte binder som dagens produkter. Ytterst handlar det enligt Per om ett ”mindset” där man istället för att bara gå in och riva ser byggnaden som en materialbank att nedmontera, och skapar förutsättningar för att återbruka så mycket som möjligt. – Där har vi som arkitekter ett stort ansvar, menar Per. Vi är som reHärdat glas från en gångbro i centrala Göteborg på Brattöns återbruk, Göteborg. gel duktiga på design i byggnadens tidiga skeden, men kanske inte lika duktiga på att planera för slutet av en byggnads livstid. Och för att lyckas med cirkulär ekonomi så måste slutet av en byggnads livstid tas med redan i början av projekten så att det skapas bästa möjliga förutsättningar för att sluta cirkeln. ✖