REPORTAGE ÅTERVUNNA BYGGMATERIAL H ur ser återvin
ningen och återbruket ut på de svenska byggena idag? Den myndighet som har som uppdrag att sammanställa statistiken för hur byggavfall hanteras är Naturvårdsverket som främst baserar sina siffror på uppgifter om inkommande avfall till Sveriges avfallsanläggningar, sammanställda av Statistiska Centralbyrån. Det är också Naturvårdsverket som rapporterar till EU för att stämma av klimatmålen. NATURVÅRDSVERKET publicerar statistik för avfallsåtervinning vartannat år. Den senast rapporten kom 2018, då 2016 års siffror presenterades. Nästa år (2020) kommer en ny rapport med statistiken för 2018. Av 2018 års rapport framgår att cirka 50 procent av bygg- och rivningsavfallet återvanns i Sverige 2016 – en siffra som för övrigt ligger ungefär i linje jämfört med åren 2012 och 2014. Att återvinningsgraden inte är högre beror enligt Naturvårdsverket bland annat på att material som betong, tegel, kakel och mineralull i för stor utsträckning deponeras och att trä och ”blandade avfallsfraktioner” oftare energiåtervinns (bränns) än tas tillvara för att återgå i produktion. ÅTERBRUK OCH ÅTERVINNING Innan vi går vidare, låt oss först reda ut några begrepp. Skillnaden mellan återbruk och återvinning till att börja med. Återbruk är idén att ta tillvara material och produkter som fönster, dörrar och handfat för att sedan efter tvätt, putsning, målning eller mindre reparationer låta dem återgå i användning med i stort sett samma funktion. Vid återvinning tas materialet omhand, bryts ned och görs användbart för nyproduktion. Alternativen till återbruk och återanvändning är energiåtervinning, till exempel att elda upp material som trä och plast, samt deponi. Järnbalkar i HEA-profil från en industrilokal i Hisings Backa på Brattöns återbruk, Göteborg. När man pratar om återvinning är det också relevant att skilja på nybyggnadsavfall och rivningsavfall, där den huvudsakliga skillnaden är att du som regel har koll på vad nybyggnadsavfallet består av, medan rivningsavfall kan innehålla daterade produkter och farliga ämnen som man inte vill ha tillbaka i kretsloppet. NYA RIKTLINJER Sveriges Byggindustrier ger ut gemensamma riktlinjer för resurs- och avfallshantering i bygg- och rivningsbranschen, ett regelverk tänk som ”facit” vid exempel inventering och kravställning i samband med upphandling, som i vissa fall är mer långtgående än den befintliga lagstiftningen. Den senaste uppdateringen publicerades hösten 2019 och innehåller bland annat justeringar av fraktioner och standardiserade skyltfärger. – Det här med statistik för byggavMarianne Hedberg, Sveriges Byggindustrier fall och återvinning är knepigt, säger Marianne Hedberg, miljöexpert Sveriges Byggindustrier. Det är viktigt att alla använder samma fraktionsnamn så att uppföljning ger en bra och jämförbar statistik. Uppföljning av hur mycket som går till återvinning eller som avfall av inköpt material är en viktig pusselbit i att effektivisera. Det blir positivt både för ekonomi och miljö. Naturvårdsverket håller just nu på att ta fram ett digitalt system för inrapportering av farligt avfall så att man ska kunna göra det spårbart. Vad är vi bäst respektive sämst på att återvinna idag? Metaller går i hög utsträckning till återvinning, mycket beroende på att det traditionellt funnits ett ekonomiskt värde i metallerna. Koppar till exempel har ett ganska högt 27