REPORTAGE ÅTERVUNNA BYGGMATERIAL NYA SORTERS BETO
NG Att tillverka betong är normalt långt ifrån en klimatsmart process. I projektet RE4 som pågått sedan 2016 och avslutas 2020 har RISE undersökt möjligheten att återanvända rivningsmassor från gamla hus för att ersätta ballasten, den strukturbärande delen i betong. – Återvinningen av rivningsmaterial i stort är väldigt liten i Sverige idag, och i de fall det sker så handlar ”I Sverige återanvänds mindre än en procent av betongen” det vanligtvis om material till markbeläggning, fyllnadsmassor och vägbyggnation, säger Linus Brander, forskare på RISE och ansvarig för RE4-projektet. När det kommer till ny betong så återanvänds mindre än en procent. Andra länder är bättre, Schweiz till exempel som ligger på 5–10 procent. De som är bäst i Europa på att återanvända betong är länder som Schweiz, Storbritannien och Nederländerna. Sverige kanske inte är sämst, men vi ligger ganska långt ned på den listan. Projektets första steg var att provta och karaktärisera rivningsavfall från återvinningscentraler runt om i Europa och titta på vilka egenskaper som var viktiga för återvinning. Med den informationen har RISE sedan kunnat utveckla nya typer av både självkompakterande och högpresterande betong samt sandwichpaneler med element baserade på dessa betongtyper. Två demo-hus har också konstruerats med den nya betongen, ett i Spanien och ett i Irland. – Den nya betongen är gjord delvis på återvunnet material, säger Linus. Tittar man på ballast så ligger vi på en ersättningsgrad på mellan 40–90 procent. Då ersätter vi även sanden. DEN MODERNA HANTVERKAREN 11 2019 30 RE4-projektets demohus i Irland byggt med självkompakterande betong och sandwichelement med cirka 50 procent återvunnen betong. Foto: Creagh Concrete Varför återvinns inte mer betong? – Jag tror att det handlar om logistiska problem, snarare än att betongtillverkare inte skulle vilja använda återbrukat material. Man behöver vara säker på att betongen uppfyller vissa kvalitetskrav, och dessutom att den går att få tag på i tillräckliga volymer. Avsaknaden av ett tydligt regelverk som skulle kunna garantera tillgång är inte bara ett svenskt problem, det är samma ute i Europa. Vi har kontakt med många återvinnings- och ballastföretag som säger att de står i startgroparna. Många av dem har investerat i anläggningar som kan tvätta och sortera avfallet, men de har inte möjlighet att sätta igång på grund av osäkerheten och informationsbehovet från myndigheterna och lagstiftningsidan. Projektet har också tittat hur robotar tillverkade av ett italienskt företag skulle kunna användas för att sortera betong för återvinning. – Det som sänker kvaliteten i Linus Brander, forskare på RISE. betongen är ju framför allt asfaltspartiklar, tegel och så vidare, säger Linus. Det är där som de här italienska robotarna kommer in. Vi vill se om de kan användas för att sortera bort de här materialen innan betongen återvinns, till exempel genom att lära sig att känna igen färg och form. Nu har vi ju kunnat ersätta 40–90 procent av ballasten även utan robotar, så nästa steg är att jämföra vårt befintliga material med det robot-plockade materialet och se hur effektiv metoden är. Vi väntar med spänning på de resultaten.