REPORTAGE ÅTERVUNNA BYGGMATERIAL och byggvaror so
m blivit över från nyproduktion. – Problemet är inte att det inte finns material att återbruka. Det är en återbruksmyt, en ursäkt för företag att inte ta ansvar och börja agera, säger Amanda Borneke, återbrukskonsult på Brattöns Återbruk. Vi skulle kunna anställa fler demonterare, ta in mer material och ha vårt återbruk öppet 24 timmar om dygnet, och vi skulle fortfarande inte kunna ta in ens en procent av det material som cirkulerar i branschen. Allt börjar med en återbruksinventering. Därefter kommer Amanda och hennes kollegor ut och demonterar materialet som kan vara till exempel dörrar, glaspartier eller takplattor. Brattöns Återbruk erbjuder transport, återbruksintyg, försäljning och kvalitetssäkring av materialet. – Ett sätt att få in material är att vi är ute på fältet hela tiden. Sedan vet de flesta företag i Göteborg att vi bedriver ett återbruk, och kan ringa oss när de har olika typer av byggnadsmaterial över. Vilka är era kunder? – Våra största kunder är fastighetsbolag men även entreprenörer och privatpersoner är välkomna. Vem som helst kan lämna in en ”önskelista” till oss som innebär att vi bevakar en viss typ av material. När vi har hittat det hos en av våra samarbetspartners kontaktar vi kunden. ”Du kan även återbruka material som inte uppfyller alla krav” Vilka kriterier går ni efter då ni tar in material? – Det finns inget som inte går att återanvända. Förutsättningen är att det ska vara helt och rent samt inte innehålla några farliga ämnen. Det är en balans att återbruka det som är mest klimatbelastande eller det som är enklast att demontera. Det är ju Amanda Borneke, återbrukskonsult på Brattöns återbruk i Göteborg. trots allt svårare att lyfta ett betongblock än 20 dörrar, men betongen sparar betydligt mer utsläpp. Vad behöver branschen bli bättre på att återbruka? – Stål- och betongindustrin står för omkring 20 procent av Sveriges totala klimatutsläpp. Det måste man ha i åtanke när man pratar om återbruk. Rivningsbranschen måste också bli bättre på att mäta och rapportera vad som återanvänds, hur mycket som återvinns och skickas till deponi, och att prioritera återanvändning och högvärdesåtervinning där det är möjligt för att behålla produktens värde och nytta. Vi använder till exempel en klimatkalkylator så att vi kan bevisa hur mycket CO2 vi sparar in för varje fraktion. En aspekt som Amanda återkommer till är att det är också är möjligt att återbruka material som inte uppfyller alla krav. – Det kan vara att ett ytterfönster inte uppfyller isoleringskrav, men fungerar utmärkt som innerfönster på ett konferensrum eller för att avgränsa ett kontor. Hur säkerställer ni att återbrukat material är säkert att använda? – Det handlar ju om att vi kan bevisa att ett material är helt och rent. I första steget utgår vi från ålder och byggnadstyp. Vi samarbetar med CS Riv & Håltagning AB. Om något misstänkts vara farligt avfall tar de prov där 26 parametrar, analyseras, bland annat oljor, aromater och tungmetaller. För CS är det en naturlig process eftersom att de även jobbar med sanering. De har stenkoll på asbest, PVC och PCB så att det inte kommer in på vårt återbruk. 29