Omtanke 1
Det finns en fascination kring gängkriminalitet,
vilket inte hjälper till att minska våldet. Vad krävs mot gängvåldet? Hårdare tag hjälper inte mot unga, enligt experter På senare tid har det skrivits flitigt i media om ökade skjutningar, gängkriminalitet och en större förekomst av stöldligor. Opinionen kräver hårdare straff och att man ska ”klämma åt de skyldiga”. Men är det verkligen rätt väg att gå? Omtanke var på Socionomdagarna i höstas och lyssnade på ett föredrag om hur man kan arbeta i öppenvård med ungdomar som är involverade i gäng och/eller organiserad brottslighet. TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: GETTY IMAGES OCH MST SVERIGE Vi har alla sett dem, den senare tidens löpsedlar om det eskalerande våldet ungdomar emellan. ”Vem ska mördas i Malmö i dag?” (Expressen), ”Rinkeby skakas av nya upplopp” (Aftonbladet) etcetera. Dessa åtföljs av en opinion som kräver hårdare tag, skärpta straff, och att det ska bli enklare att utvisa utländska medborgare som begår brott. – Vi tänker inte argumentera emot kraven på tuffare behandling av kriminella – när det avser vuxna. Men vi vill belysa att det är mindre effektivt gällande unga, och varför vi måste hitta på andra åtgärder i stället, säger Anders Öhman, MST-expert. – Vi måste förstå att det här är komplext, det finns ingen enkel lösning. Om det hade räckt med hårdare tag och att säga ”nu måste du förstå vad du har gjort” hade vi inte haft de här problemen. Situationen måste i stället lösas på flera olika plan, fortsätter Emma Ulfsdotter Ljunggren, MST-expert. Kan det till och med vara så att uppmärksamheten i media blir kontraproduktiv? 20 | www.ssil.se Samtidigt som opinionen kring det upptrappade våldet och gängkriminaliteten ökar finns det nämligen en fascination kring företeelsen. Det finns ett otal böcker, filmer och tv-serier på marknaden som skildrar organiserad brottslighet på ett romantiserat sätt. – Jag har precis plöjt igenom den populära Netflix-serien Sons of Anarchy, som är en brutal gängskildring. Men man gillar samtidigt dem som är med i det här gänget, vilket visar på komplexiteten, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren. I höstas kom 34 punktsprogrammet – regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten. En satsning för att stärka rättsväsendet och öka tryggheten i samhället. – Det är det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Ett mycket ambitiöst paket som omfattar åtgärder på både kort och lång sikt, både nya verktyg för myndigheterna, hårdare straff och ett bättre brottsförebyggande arbete, säger inrikesminister Mikael Damberg. De båda experterna från Socionomdagarna har både positiva och negativa kommentarer om regeringens program. – Framför allt handlar de flesta konkreta förslagen och de som ska införas snart om det repressiva. De mer förebyggande delarna är mer vagt formulerade och det är oklart när de ska genomföras, enligt Emma Ulfsdotter Ljunggren. Föreläsarna går närmare in på några av punkterna i programmet. Punkt 10 – Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott Här handlar det framför allt om barn under 15 år som begår brott, att man då ska koppla in polisen. – I min värld påminner detta om ”Scared Straight”, att om vi skrämmer dem tillräckligt mycket gör de inte om det. Problemet är att det kan bli helt motsatt effekt, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren. Forskning kring skrämselprogrammet visar att ungdomar som har utsatts för Scared Straight i högre utsträckning återfaller i brott i stället för att bli avskräckta. Men vad är egentligen gäng och organiserad brottslighet?