Omtanke 1
Ätstörda beteenden, restriktivt ätande, viktkontr
oll och tankar på kroppen blir till en ond cirkel. (hetsätning). Det drabbar ungefär en respektive två procent av befolkningen. Det många inte förstår är hur farligt det här är. Att man kan dö av sjukdomen. Har det gått för långt och man är underviktig (eller kraftigt underviktig som vuxen) bör man komma till professionell hjälp inom vården. Då hjälper ingen självhjälpsbok, vilket författarna också skriver i boken. Det är just därför det är så viktigt att socialtjänst och skola ska kunna identifiera någon med ätstörning. Evelina berättar när hon träffade en dysfunktionell familj där pengarna aldrig räckte till. – Just det kan vara ett tydligt tecken på ätstörning. Det är dyrt att hetsäta. Dottern i familjen sa: ”Min mamma äter väldigt mycket godis på kvällen när hon tror att jag inte ser”. Jag sa att så kan det vara, men hon stod på sig och sa: ”Alltså hon äter väldigt, väldigt mycket”. Det är vanligt med samsjuklighet vid ätstörning. Det kan vara depression, ångest, tvång, missbruk, självskada, trauma, adhd eller autism. – De kan ha svårt att se till sina barns behov av sunda matvanor eller lämnar barnen utan uppsikt till exempel på natten för att löpträna. Var observant på flickor som inte mår bra. De får ofta andra 38 | www.ssil.se diagnoser och man kan lätt missa ätstörningen. Den som har autism är ofta bra på att ha kontroll och fokus. En ökad medvetenheten hos professionella, närstående och vänner är bra, men vi kan också göra något på samhällsnivå för att motverka ätstörning. – Problemet är att vi har samhället emot oss när vi försöker hjälpa individen. Vi behöver ifrågasätta idealen kring mat, träning, kropp och hälsa. Försöka påverka den bild av perfektion och orealistiska kroppsideal. Vi lägger för stor vikt vid kropp och vikt. Är det rimligt att en 40-åring ska behöva ha en kropp som en 20-åring? Synen på kroppens funktion och syfte skulle också behöva förändras. Ska vi behaga andra eller ska vi själva må bra? Om vi vänjer vår hjärna vid att se olika sorters kroppar får vi en helt annan uppfattning. Jag rekommenderar Mia Skäringers programserie Kroppshets, den borde alla se, säger Evelina. Det kan vara känsligt att ställa frågor om vikt. Evelina råder att berätta om det som oroar dig, att du märker att något inte står rätt till. – Visa omtanke och värme. Våga fråga. Hur ser personen på sig själv? Inge hopp. Det finns hjälp att få, avslutar Evelina Linder. ● Du kan vinna boken i annonspusslet på sidan 66. Vanliga tecken på ätstörning Q Kraftiga viktförändringar. Q Övervikt/fetma. Q Avmagrad/undervikt. Q Dåliga tänder. Q Rastlöshet, svårt att fatta beslut och koncentrationssvårigheter. Q Svårighet att hinna med arbete, studier, barn och hem. Q Prat om mat, träning, hälsa och kropp. Q Oro, nedstämdhet, ångest, isolering, brist på pengar, snatteri, lån.