Omtanke 1
GÄNGVÅLD OCH KRIMINALITET Eurogang, en sammankopp
ling av forskare runt hela världen som studerar gäng, har enats om ett antal komponenterna som bör finnas med när man pratar om gäng i det här sammanhanget: • Det är tre eller fler personer. • De är oftast mellan 12 och 25 år. • De tillbringar tid på offentliga platser. • De har existerat som grupp i mer än tre månader. • Medlemmarna accepterar och deltar i illegala aktiviteter. – Institutet för framtidsforskning påpekade, som så många andra, när de förra året kom ut med sin rapport att vi kanske inte ska använda benämningen gäng. Det kanske är mer av ett nätverk, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren. Enligt henne skiljer sig gängformerna, eller de kriminella nätverken, på olika ställen i världen. De amerikanska, sydamerikanska, sydafrikanska, svenska gängen etc. – I en del länder, och framförallt i USA, är det mycket territoriella gäng. ”Det här är mitt område, och så här ser jag ut.” I Sverige är det lösare fraktioner. Ungdomarna är i ett nätverk under en period, och så händer det något och de splittras. Gamla bästa kompisar kan plötsligt bli fiender, fortsätter hon. rer för allt antisocialt kriminellt och missbruksbeteende, oavsett om man är med ett gäng eller inte. Den klassiska – Elliott, Huizinga & Ageton orsaksmodell gäller än i dag, förklarar Anders Öhman. »Skolan är en enorm skyddsfaktor, men en riskfaktor när det inte fungerar« – Det är också mer opportunistiskt i Sverige. På plattan i Stockholm finns en rad olika nätverk och de byter flitigt grupper. Ofta har de samma etniskt ursprung från början, men de alternerar gäng efter vad som passar bäst just då, och det kan gå väldigt snabbt, enligt Anders Öhman. – DET GÄLLER för oss att vara med och veta hur det ser ut, komma bort ifrån att prata om gäng och istället snarare inrikta oss mer på individer och de personer som de umgås med, fortsätter Emma Ulfsdotter Ljunggren. – Det är samma bakomliggande faktoAnders Öhman Den modellen beskriver familj och skola som två starka faktorer, följt av att de börjar umgås med kriminella och/eller missbrukande kompisar. Den största bidragande faktorn varför ungdomar begår brott är kompiskretsen. – Vi måste alltså jobba i kompissystemet. Det i sig föregås av familje- och skolfaktorer, där vi också behöver vara aktiva – eftersom det bidrar till att man hamnar i fel umgänge. Skolan är en enorm skyddsfaktor, men en riskfaktor när det inte fungerar, fortsätter han. Om det är bråk hemma finns det risk att ungdomarna drar ut på stan. www.ssil.se | 21