Omtanke 1
Kompisgänget är viktigt. Har någon hamnat i dålig
t sällskap kan man försöka skapa förutsättningar för nya bekantskaper. fungerar väl i deras liv måste få fortsätta. Då får jag som behandlare jobba kvällar, eller på andra tider som fungerar för den här familjen. Hon berättar om en 17-årig kille som dras till farliga miljöer, men annars går i skolan och sköter sig bra. Där har en lösning blivit att inte låta honom gå hem själv från tunnelbanan, för då är risken stor att han kommer att ta en omväg. I stället går de och möter honom. Det man också måste ta i beaktande är att det kan vara svårt, eller till och med farligt, att ta sig ur för dem som är involverade i kriminella nätverk. – Därför måste vi ta reda på ordentligt hur djupt involverade de är i sina gäng. Ju längre ned i hierarkin de befinner sig, desto enklare är det att ta sig ur. Då kan gängen lätt hitta någon ny som kan göra skitgörat i stället. – Om det däremot rör sig om en person som har mycket information och som de dessutom har investerat resurser i, då behöver vi tillsammans med polisen utreda hur farligt det är att ta sig ur, fortsätter Emma Ulfsdotter Ljunggren. DET GÄLLER OCKSÅ att vara beredd att ingripa när ett fönster öppnar sig. Det kan till exempel vara efter att en kompis har blivit skjuten. Då är det kanske inte så roligt att vara med i ett gäng längre, och det finns en öppning där det kan gå att få ut personen. Det är också bra om det finns något för den att komma ut till. Emma Ulfsdotter Ljunggren. – Har vi byggt upp så att det finns nya vänner och en familj runt ungdomen att komma till, är det här steget lättare att ta. – Vi kan också bygga ett exitfönster genom att göra det besvärligt att hänga med X, så att personen kanske inte ens får vara med längre. Till exempel se till att varje gång X kommer, så kommer också polisen. Ytterligare ett problem som de båda experterna tar upp är rymningar. En fråga vi bör ställa oss är om det verkligen handlar om att personen har rymt. En del ungdomar fraktas iväg och får sälja droger någon annanstans – tills polisen kommer på dem. Då flyttas de hem igen. När de sedan inte vill säga var de har varit kan det bero på att det inte går för att det finns hot om de pratar. Det pratas ofta om killar i gängsammanhang, framför allt när det handlar om våldsamhet. Men tjejerna får inte glömmas bort. – De drabbas på ett annat sätt, men de utnyttjas också. De blir ofta mer behandlade som en sak. Hon kan till exempel ha sex med tre olika män inom några dagar, och för en 14-årig tjej blir det ett sätt att tillhöra. Och det behöver vi vara uppmärksamma på. Slutordet från de två experterna är att vi inte ska ge upp på de här ungdomarna. – Jag tror att vi ganska ofta ger upp och säger att ”det är för sent” alldeles för tidigt. Vi måste fortsätta att jobba ett tag till, fast det kanske känns hopplöst. ● Fakta om MST Multisystemisk Terapi (MST) arbetar med ungdomar mellan 12-17 år med allvarliga beteendeproblem som exempelvis kriminalitet, missbruk, skolproblematik, aggressivitet och som riskerar att placeras utanför hemmet. MST är ett intensivt familj- och samhällsbaserat behandlingsprogram som fokuserar behandlingen på hela den miljö där ungdomarna befinner sig, deras hem och familjer, skolan och dess personal, närområdet och kompisar. Emma Ulfsdotter Ljunggren är programchef för MST Sverige samt MST-expert. Ansvarig för MST och dess utveckling i Sverige. Hon har lång erfarenhet av behandlingsarbete med både ungdomar och familjer. Anders Öhman är MST-expert som kvalitetssäkrar MST i Sverige. Lång erfarenhet av hantering av beteendeproblem med ungdomar och familjer både inom BUP och Socialtjänsten. WWW.MST-SVERIGE.SE www.ssil.se | 23