SKOLHÄLSAN 1
En god fysisk och psykisk hälsa är en viktig föru
tsättning för lärande, trivsel och välmående. Faktorer av stor betydelse för barns hälsa och utveckling är bland annat mat vanor, rörelse och sömn och föräldrarna spelar här en avgörande roll. En Frisk Skolstart (EFS) är ett evidensbaserat föräldrastödsprogram som genomförs i förskoleklass eller årskurs 1 och är helt integrerat i skolans verksamhet. EFS tillhandahåller ett strukturerat arbetssätt för elevhälsa och lärare att stödja barnfamiljer i hälsosamma levnadsvanor och förebygga ohälsa. Tidigare utvärderingar av programmet har visat att det är effektivt för att förbättra barns matvanor och att det upplevs som enkelt att använda med hjälpsamt och tydligt material av både av lärare, skolsköterskor, föräldrar och barn. Programmet följer intentionerna i läroplanen och Vägledning för elevhälsan. EFS består av fyra komponenter och har beskrivits i ett tidigare nummer av Skolhälsan: nr 3, 2019. Komponenterna i programmet är: 1. Hälsoinformation till föräldrar 2. Motiverande samtal med föräldrar om matvanor och fysisk aktivitet som genomförs av skolsköterskan 3. Ett webbaserat risktest för typ 2 diabetes för föräldrar med hänvisning till primärvården vid behov FORSKNINGSFRÅGOR I IMPROVE Vilka hindrande och främjande faktorer finns för genomförande av EFS i kommuner och skolor i Sverige? Vilka implementeringsstrategier kan övervinna dessa hinder och därmed ge hög följsamhet till programmet? Vilken roll spelar utförarnas beredskap för genomförande av EFS för följsamhet, barnens viktutveckling och föräldrars risk att utveckla typ 2 diabetes? Minskar programmet den sociala ojämlikheten i förekomst av barnfetma och föräldrarnas risk för typ 2 diabetes? Vilka stödsystem behövs för att programmet ska vidmakthållas? Hur ska studien genomföras och utvärderas? 4. Specifikt utformade klassrumslektioner kring mat och rörelse med hemuppgifter. STUDIEN, MED NAMNET IMPROVE, genomförs av forskare vid Karolinska Institutet och Gymnastik- och Idrottshögskolan. Riksföreningen för skolsköterskor är också representerat i projektet. Medel har erhållits under åren 2020-2024 från forskningsrådet Forte. Syftet är att hitta det bästa sättet att genomföra EFS så att det sker med hög följsamhet och kvalitet och på ett sätt som är hållbart i skolverksamheten även efter studiens slut. Detta har stor betydelse för att uppnå effekt på befolkningsnivå. STUDIEN OMFATTAR 3 delstudier över 4 år. I delstudie 1 anordnas två workshops i deltagande kommuner (Huddinge och Sigtuna) för att introducera EFS och för att identifiera potentiella hinder för implementering av EFS på skol- och kommunnivå. Baserad på denna kunskap skräddar sys två olika paket av implementeringsstrategier och skolorna lottas till ett av de två paketen. I delstudie 2 kommer effekten av dessa två paket med implementeringsstrategier att jämföras avseende följsamhet till programmets. Barnens viktsstatus följs och föräldrar svarar på en webbenkät gällande sin egen risk att utveckla typ 2-diabetes, vilket samlas in av forskarna. I delstudie 3 kommer olika nyckelaktörer att intervjuas om vilket stöd som krävs för att vidmakthålla programmet med hög kvalitet i kommunen och i skolan. IMPLEMENTERINGEN KOMMER ATT studeras med enkäter och intervjuer. Skol- och primärvårdspersonal kommer att besvara enkäter om acceptans, genomförbarhet och beredskap vid studiestart och vid 12, 24 och 36 månader efter start, samt kommunala tjänstepersoner kommer även att intervjuas för att undersöka hur programmet kan göras hållbart. VÅRT ÖVERGRIPANDE SYFTE är att få friskare barn som trivs och lär sig bättre i skolan samt friskare familjer med lägre risk att utveckla kroniska sjukdomar. EFS fyller en stor lucka när det gäller kunskapsbaserade arbetssätt specifikt utformade för att underlätta elevhälsans arbete för att främja hälsosamma matvanor, öka fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma bland barn och deras familjer. LÄS MER: ki.se/en/phs/ communitynutrition-andphysical-activity Intresserade kommuner kan vända sig till artikelförfattaren för mer information. LISELOTTE SCHÄFER ELINDER MSc PhD Adjungerad professor i folkhälso vetenskap Institutionen för global folkhälsa Karolinska Institutet Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Region Stockholm liselotte.schaferelinder@ki.se Åsa Norman, Med. Dr., Susanne Andermo, Med. Dr., Nouha Saleh Stattin, Docent, Lydia Kwak, Docent, Emma Patterson, Med. Dr., Erik Hemmingsson, Docent och Christina Stenhammar, Med. Dr. SKOLHÄLSAN. NUMMER 1 2021 15