SKOLHÄLSAN 1
tämmer bilden som media ofta lyfter fram i artikl
ar och reportage, att ungas psykiska ohälsa ökar kraftigt? Enligt Minds kunskapsöversikt Unga mår allt sämre eller? från 2018 har varken förekomsten av psykisk ohälsa i form av besvär eller allvarliga psykiatriska problem som depression förändrats anmärkningsvärt sedan år 2000 enligt forskning. Undersökningar där unga självrapporterar ger en annan bild. I MCUF:s rapport Unga med attityd 2019 – hälsa, fritid och framtid, som belyser ungas attityder, framkommer att allt fler unga har symptom på psykisk ohälsa och att vanliga symptom hos unga är stress samt trötthet under dagen. I Folkhälsomyndigheten nationella folkhälsoenkät från 2018 uppger 26 procent i åldersgruppen 16–29 år att de känner sig stressade och tjejer rapporterar stressymptom dubbelt så ofta som killar. Den skolrelaterade stres»Alla i skolan borde få lära sig mer om hjärnan. Ökad kunskap om hjärnans behov förenklar vardagen och gör den bättre. Man blir gladare, mår bättre och presterar bättre överlag. Dessutom får man mer fritid.« sen har en negativ inverkan på lärande, skolprestationer samt fysisk och mental hälsa. Finns det ett värde i att lära unga att förebygga negativ stress genom att de får lära sig om hur man skapar och bibehåller en god psykisk hälsa? I en kartläggning av systematiska litteraturöversikter från 2020 visar Folkhälsomyndigheten att genom att få lära sig om psykisk hälsa samt hur man hanterar sin egen och andras psykiska hälsa kan inåtvända psykiska problem minska hos skolelever. I Minds rapport Mår unga sämre i en digital värld 2020 uppmanas politiska beslutsfattare att inkludera psykiskt välbefinnande i läroplanen, vilket även bör innefatta hälsofrämjande digitala vanor, med syftet att säkerställa kvalitet samt en jämlik förmedling av kunskap. Deltagare i Unga hjärnor, 17 år Exempel på vad deltagarna lärt sig om sig själva: ”Det är viktigt att ta hand som sig själv” ”Jag kan hantera olika situationer” ”Jag klarar av saker när jag tar det lugnt” ”Man vågar tro på sig själv” ”Jag borde ta mer hänsyn till min kropp” ”Jag är bättre än jag trodde och min hälsa ska gå före allt” INSPIRATIONEN TILL UPPLÄGGET för pilotstudien Unga hjärnor kom från en studie vid en högstadieskola i New York, från 2007, där interventionsgruppen (högstadieungdomar) fick lära sig om hjärnans plasticitet samt studieteknik. Kontrollgruppen fick enbart lära sig studieteknik. Syftet var att undersöka om elevers olika mindset påverkade deras högstadiebetyg i matematik. Eleverna i interventionsgruppen som både fått lära sig enkel information om hjärnans plasticitet samt studieteknik visade förbättringar i både studievanor och betyg jämfört med kontrollgruppen. Denna studie inspirerade till frågeställningen i Unga hjärnor; kan en kurs i hjärnhälsa och 24 SKOLHÄLSAN. NUMMER 1 2021