SKOLHÄLSAN 1
KO R T FAT TAT Ny forskning om sambandet mellan m
ental ohälsa och fetma OHÄLSA Hälften av alla ungdomar som behandlas mot allvarlig fetma uppvisar neuropsykiatriska problem. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet. Såväl fetma som psykiska problem har ökat bland ungdomar under 2000-talet. Man har länge sett en koppling mellan fetma och ADHD/depression/ätstörning men det har sällan studerats. I den här studien ingick 48 Ungdomars psykiska hälsa har försämrats under Covid-19 En ny studie med 1 700 ungdomar visar att majo riteten av dem upplever försämring av sin psykiska hälsa under coronapandemin, inte minst tjejer och ungdomar som har haft distansundervisning. En del ungdomar upplever förändringar i sin familjesituation och för några har läget försämrats med mer konflikter hemma än vanligt under coronapandemin. Andra upplever att de har fått mer tid att ha roligt med familjen. – Det viktigaste är att vi behöver vara medvetna om, att även om ungdomar inte är den gruppen som hälsomässigt drabbats hårdast av Covid-19, har de drabbats av situationen på ett mer psykologiskt plan. I en tidsperiod då de ska umgås med vänner och planera sin framtid, är de i stället tvungna att vara hemma, tvungna att undvika kontakt med andra jämnåriga, med en ovisshet om framtiden, säger Sabina Kapetanovic från Högskolan Väst som varit projektledare för studien som genomförts tillsammans med Jönköping University. Resultaten i studien pekar på att samhället måste vidta åtgärder i tider av kriser och social distansering för att se till att ungdomar har allt stöd de behöver för att kunna hantera de utmaningar som de möter. Kommande studier i projektet kommer att fokusera på risk och skyddsfaktorer för ungdomars välbefinnande under Covid-19 pandemin. KÄLLA: HÖGSKOLAN VÄST LÄS STUDIEN: bit.ly/3cyaO5p tonåringar (73 procent flickor), med en snittålder på 15 år och ett genomsnittligt BMI på 42. Föräldrarna fick fylla i frågeformulär för att mäta ungdomarnas symptom på ADHD och autism. Och ungdomarna själva fick svara på frågor om hetsätning och depressiva symptom. Resultaten visar att mer än hälften av föräldrarna skattade att deras tonåringar hade svårigheter liknande ADHD och/eller autism, trots att bara ett fåtal hade en sådan diagnos. – ADHD-symptom innebär att man har svårt att kontrollera sina impulser. Därmed är risken större att man äter utan att vara hungrig och att man är mer benägen att ta till snabba lösningar som exempelvis snabbmat, säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds och Göteborgs universitet. – Personer inom autismspektrat är ibland mer selektiva i sitt ätande än andra. Man accepterar endast enstaka maträtter, men äter desto mer av dessa. KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET LÄS STUDIEN: bit.ly/3akqdUc 22 SKOLHÄLSAN. NUMMER 1 2021