Energigas 1
Egen biogas. Norrmejeriers egen biogasanläggning
förser mejeriet i Umeå med cirka en tredjedel av energin. FOTO: NORRMEJERIER › använder biogas. Den stora efterfrågan på ön ställer dock till med problem. – Biogasen räcker inte till så därför installerar vi en ny flispanna i januari så att även bussarna på Gotland kan få biogas, säger Erik Bratthall, presschef på Arla Sverige. Enligt Erik Bratthall finns just nu inga planer på att ställa om fler mejerier till biogasdrift. Mejerier på biogas Ett av Sveriges övriga större mjölkföretag, Skånemejerier, driver två av sina tre mejerier helt eller delvis med biogas. I mejeriet i Malmö köps gasen sedan två år tillbaka från gasnätet enligt gröngasprincipen som gör det möjligt att handla biogas via avtal. I Hjo kommer biogasen via en direktledning från en gårdsanläggning som ligger vägg i vägg. – Vi får mjölk och energi från gården och vi skickar restprodukter från mejeriet till rötning. Det är verkligen cirkulärt, säger Fredrik Javensköld, miljöansvarig på Skånemejerier. Biogasen täcker dock inte hela energibehovet. Mejeoch övriga processer från ett fliseldat fjärrvärmeverk. Från alla tre mejerierna går också produktreturer, processrester som fett från fettavskiljningen och slam från vattenreningen till biogasproduktion. Fossilfritt i norr Även Norrmejerier har länge arbetat med hållbarhetsfrågor och de tre mejerierna i Umeå, Luleå och Burträsk är i princip fossilfria. – Det är bara reservkraften som drivs med olja, annars använder vi pellets, fjärr värme och biogas, säger AnnaKarin Karlsson, hållbarhetsdirektör på Norrmejerier. Biogasen tillverkas i en egen anläggning Anna-Karin Karlsson Fredrik Javensköld riet använder även olja. – Målet är att vi ska bli helt fossilfria till 2025 så vi tittar på andra alternativ som pellets, bioolja eller att köpa in komprimerad biogas, säger Fredrik Javensköld. Vid det tredje mejeriet i Kristianstad kommer ångan som behövs för pastörisering, disk 28 ENERGIGAS NR 4 2020 i Umeå som togs i bruk 2005 och byggdes ut 2010. Som substrat används framför allt vassle både från ostproduktionen i Umeå och från tillverkningen av den berömda Västerbottenosten i Burträsk. Biogasen förser mejeriet i Umeå med ungefär en tredjedel av energin. Någon ytterligare utbyggnad är dock inte aktuell i nuläget. – Vi har inte mer vassle att skicka in just nu, men det kan komma att öka över tid, förklarar AnnaKarin Karlsson. Färdplan för transporter Målet är att även transporterna ska bli fossilfria till 2030. Fram till för två år sedan gick alla transporter på HVO men efter att reduktionsplikten lett till brist och prisökningar har en stor del av transporterna återgått till diesel med 35 procent inblandning av förnybart bränsle. – Vi tar nu fram en färdplan för fossilfria transporter och tror på en mix av HVO, gas och RME där mixen kommer att förändras över tid beroende på tillgång och andra faktorer, säger AnnaKarin Karlsson. Testar gaslastbil från Volvo Norrmejeriers marknad täcker ungefär halva Sveriges yta vilket innebär särskilda utmaningar. RME fungerar sämre på vintern och satsningen på biogas måste utgå från var det finns tankmöjligheter. – Det gäller att välja rutter där vi slipper köra omvägar för att tanka, säger hon. För att testa biogas kommer Norrmejerier att låna en gasbil för komprimerad gas från Volvo under november i år och parallellt med det undersöks olika finansieringsmöjligheter för investeringar i egna gasbilar. MARIE ALPMAN Kändis. Vassle från den kända Västerbotten osten som produceras i Burträsk blir till biogas i Umeå. FOTO: NORRMEJERIER