Energigas 1
I korthet Metanslip kan renas med katalysator n K
atalysatorer skulle kunna rena LNGmotorers metanutsläpp. Men de beräknas kosta flera miljoner att installera – en kostnad som ingen tar idag eftersom det saknas regler för metanutsläpp. Det visar en ny förstudie som gjorts inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver. I förstudien framgår att utsläppen fr¨ån LNGmotorer delvis bestäms av bränslet och delvis av vilken motor teknik som används. Metanslip uppstår som en b ieffekt vid förbränningen i LNGdrivna ottomotorer och beror på att en viss mängd metan går oförbränt genom förbränningsprocessen. Det är dock inte tek niken som är den stora utmaningen utan de höga drift och installationskostnaderna för en katalysator, enligt Hulda Winnes på IVL, en av forskarna bakom förstudien. Läs mer: Förstudien ”Efterrening av metanslip från marina LNG-motorer” finns på Lighthouse.nu Tio miljoner kronor till biogasforskning om vätgas vill säga strävan mot att bli en klimatneutral kontinent. En av uppgifterna är att hjälpa till att hantera de stora fluktuationerna förnybar el som vind och sol ger i energisystemet. Det handlar både om att ta tillvara och lagra el som vätgas när tillgången är god, och att med hjälp av bränsleceller kunna omvandla den lagrade energin till el när det är brist. I Sverige har lagring hittills inte varit något stort problem eftersom en liten del av energin kommer från källor med stora variationer. Här är tillgången god på el från vatten och kärnkraft. Nu byggs dock sol och framför allt vindkraften ut kraftigt. – Vi har inte hunnit bygga ut ett stabilt elnät och nu behöver vi plötsligt lagra. Det går att lagra el i batterier för kortare tid men för att lagra i ett lite längre perspektiv är det bättre med vätgas, säger Göran Lindbergh. Finansiering i fem år Centret har finansiering i fem år. En stor del av pengarna ska användas till att anställa postdoktorer och doktorander. Rent fysiskt ska centret vara spritt på de olika universitet som är med. På längre sikt kan det bli aktuellt att involvera också företag. – Jag har blivit kontaktad av företag som jag inte visste fanns. De har kompetens som de tycker passar in och tror att de kan tillföra kunskap. I detta skede har vi finansiering till oss. Men kan vi skapa ringar på vattnet, finns det möjlighet att bygga på med företag. SIV ENGELMARK CEDERBORG n Maria Westerholm, forskare vid Sveriges lantbruks universitet, SLU, får drygt tio miljoner kronor från European research council som stödjer unga europeiska forskare. Maria Westerholm får stöd för sina försök att öka den mikro biella produk tiviteten vid biogasframställning. Hon ska specialstudera syra nedbrytning i så kallade flockar eller biofilmer, där olika organismer tack vare ett tätt samarbete klarar av att bryta ned syrorna till biogas. Effektivare användning av stallgödsel n Gödsel från djur, så kallad stallgödsel, är en viktig resurs som återför fosfor och andra näringsämnen till marken. I dag överanvänds gödslet ofta i djurtäta områden, med övergödning som följd, medan bördigheten i regioner utan djur sjunker. I ett nytt projekt ska forskare nu titta på olika tekniker för att få fram transporterbara gödselmedel ur stallgödseln som därmed underlättar fördelning av näringsämnen i marken. Projektet leds av SLU och Rise i sam verkan med More Biogas i Kalmar och är ett demonstrationsprojekt inom i Stiftelsen Baltic Water 2030. – Efter separering av blöt ko och grisgödsel eller rötrest från biogasUtvecklad gödselhantering ska minska övergödningen. produktion fås en lite fastare och en flytande fraktion. Den fly tande kan användas i närområdet och den fasta, som innehåller merparten av fosforn, är lättare att transportera, säger projektledaren Athanasios Pantelopoulos på SLU. More Biogas i Kalmar blir nod för pilotanläggning och teknikutveckling i projektet. Koldioxid från biogas ger minusutsläpp n Ett forskningsprojekt med fokus på koldioxidinfångning från biogasanläggningar har beviljats stöd från statliga Industriklivet. Projektet ska pågå i ett år och handlar om att samla in koldioxiden som avskiljs i samband med att biogas renas till fordonsgaskvalitet. I dag tas inte denna koldioxid tillvara utan släpps ut i atmosfären. Projektets fokus är rening, förvätskning samt transport och lagring av flytande koldioxid, bioCCS, som bidrar till negativa utsläpp från förnybar energi. Forskningsinstitutet Rise driver projektet där också Malmberg Water, Wärtsilä Puregas Solutions, Nordic Gas Solutions, Gasum och Växjö kommun, ingår. ENERGIGAS NR 4 2020 31