Hållbart Byggande 1
och aktiviteter. Det är ju i våra bostadsområden
som vi bor och rör oss dagligen, där vi träffar andra och deltar i samhället. Om vi inte är trygga i det kommer vi inte kunna göra någonting. Det är även i bostadsområden som de flesta av så kallade livskvalitetsbrotten (Quality-of-Life crimes) begås, som inbrott, skadegörelser, bilstölder, mm. Skapar vi miljöer där inga vill vara eftersom det känns otryggt kan dessa typer av brott bara frodas och bidra till en ännu otryggare situation. 01. Vilka faktorer är centrala för att skapa trygga stadsmiljöer och platser? – I och med att trygghet handlar om varje individs känsla av att utsättas för brott och ordningsstörningar så spelar egna och närståendes erfarenheter samt ens bakgrund och fysiska förmåga att hantera olika situationer en roll. Det som dock påverkar vår trygghet mest är möjligheter till att ha en känsla av kontroll över platsen. Detta kan främjas genom att utforma platser med bra förutsättningar för social kontroll, överblickbarhet, förutsägbarhet och en tydlighet i användningen. Platser ska även erbjuda en mix av funktioner och aktiviteter, vilket attraherar andra och olika personer. Detta skapar i sin tur möjligheter till att vi ser andra och kan bli sedda. En mycket viktig faktor är platsens signalvärde. En plats ska 100 bygga på en identitet samtidigt som förvaltningen av en plats visar på att det är någon som bryr sig om platsen och dess användare och det finns någon form av kontroll, vilket främjar trygghetskänslan. 02. Vad betyder den fysiska utformningen av bostadsområden för den upplevda tryggheten? – Forskning har visat att upplevelsen av en plats påverkas till 80 procent av omgivningen och i det ingår andra personer som vistas på platsen, genomför aktiviteter och intrycket vi får av den fysiska miljön. Det har även bevisats att vi känner oss mest otrygga på vägen till eller från en destination. Om vi inte tar ett perspektiv som utgår från hela platsens betydelse är det lätt att tappa bort vikten av den fysiska miljöns påverkan på våra vardagliga rörelser 03. Hur viktig är bilden av en plats, som kanske tenderar att reproduceras, som utsatt och otrygg, och hur ska man som kommun, arkitekt eller stadsplanerare förhålla sig till detta? – Det är klart att media spelar en roll i vår bedömning av en plats, rykten av ett område bidrar till vårt första intryck. Dock är den påverkan som platsens image har på vår trygghet av mindre vikt än till exempel egna erfarenheter och vår känsla av kontroll i likadana situationer. Det som kan förbättra bilden av en plats är att sluta göra punktinsatser och istället tar ett helhetsgrepp om området, där en del av insatserna handlar om en ökad närvaro av kommunen, polisen, lokala föreningar, boendeorganisationer, att kommunicera ut positiv information om området och arrangera olika aktiviteter samt skapa ett lokalt engagemang. 04. Vad behöver man ta hänsyn till mer i samhällsbyggnadsbranschen för att fullt trygga städer och stadsdelar ska bli verklighet? – Samhällsbyggnadsbranschen måste börja ställa större krav på trygghetsperspektivet och ta hänsyn till det från tidiga skeden hela vägen in i förvaltningsskedet. Vi har stora visioner om den blandade staden med attraktiva mötesplatser som är välkomnande för alla. Dock blir dessa sällan verklighet eftersom vi inte är konsekventa i hur vi planerar våra livsmiljöer från början och inte tar in evidensbaserade underlag när det gäller trygghetsfrågan. HB