Hållbart Byggande 1
befolkning exponeras för luftföroreningar i ungef
är samma utsträckning som vid tidigare undersökningar, trots att föroreningshalterna i flera fall sjunker. En anledning till det är urbaniseringen. När fler människor flyttar till städerna blir det fler som utsätts för högre halter av luftföroreningar. I studien beräknade man även vilka hälsoeffekter och tillhörande ekonomiska konsekvenser detta har för samhället. Omkring 7 600 personer beräknas dö i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år. Många av landets kommuner arbetar kontinuerligt för att förbättra luftkvaliteten. Men även om många åtgärder sätts in behöver kunskapen om luftkvalitet i samhället öka, menar Daniel Nilsson, som menar på att luftföroreningar är något av ett osynligt problem. – Luften kan se hur ren och fin ut som helst. De här små partiklarna syns inte för blotta ögat och kan bli svårt för människor att ta till sig att de utgör ett problem. Oftast märks inte hälsoeffekterna av luftföroreningar direkt utan först efter 50-60 år. Ytterligare en dimension är att många kommuner inte mäter eller rapporterar data om luftkvalitet, vilket innebär att risken för mörkertal är stor. Han menar även på att förtätningen innebär en utmaning. – Ett av argumenten för att förtäta är att färre kommer att behöva bil vilket i sin tur ska ge bättre luftkvalitet. Men vad händer om vi förtätar och lika många fortfarande kör bil? Den stora boven bakom luftföroreningarna är just biltrafiken. Därmed blir vägtransporter en central åtgärd för att få bukt med utsläppen, menar Daniel Nilsson. För att hitta andra proaktiva åtgärder spelar kommunens mätningar en viktig roll. Och här finns en stor utvecklingspotential vad gäller uppföljningen av hur luftkvaliteten ser ut i olika delar av staden. – Mätningar sker ofta på en begränsad plats och därmed blir det svårt att säga hur luften ser ut på alla andra ställen än precis där man mäter. Då blir det också problematiskt att arbeta med luftkvalitetsåtgärder och se vad effekterna verkligen blir. Daniel Nilssons kollegor i San Fransisco har tagit fram ett digitalt verktyg som gör att städers luftkvalitet kan visualiseras i realtid. Shair är ett molnbaserat mjukvaruprogram som i realtid modellerar luftkvaliteten i våra städer. Genom att använda sig av data för luftföroreningar kombinerat med trafik- och väderdata gör Shair modellberäkningar och visualiserar luftkvaliteten. Föroreningar blir synliga på en digital karta ner på gatunivå. – Styrkan i ett sådant här verktyg är att vi kan ta det från punktmätning, där vi bara ser vad som händer i realtid på en punkt i staden, till att se vad som händer varje timme i hela staden. Tanken är att Shair ska fungera som ett stöd för tjänstemän på kommunerna för att lättare kunna arbeta aktivt med 110 luftkvalitet. Med verktyget går det att se direkt vilka effekt som åtgärderna ger. – På så sätt kan vi lära oss av insatserna och se vilka som är kostnadseffektiva och påverkar luftkvaliteten. Det är också en möjlighet att kommunicera luftkvalitet och kan bli en drivkraft för hur vi rör oss och bosätter oss i staden. På ett enkelt sätt får vi ett värde på luften. I det som redan är bebyggt finns det med andra ord möjligheter att göra förbättringar genom optimerade mätningar och begränsningar av utsläppen exempelvis. Men hur blir det med det som ska byggas? Redan på planeringsstadiet går det att påverka luftkvaliteten i en stadsdel. I ett projekt vid Högskolan i Gävle ska forskare ta fram verktyg som gör det möjligt att jämföra olika alternativ vid utformning av stadsdelar. Metoden baseras på att hela staden ses som en byggnad bestående av rum utan tak, berättar Mathias Cehlin, docent i energisystem vid Högskolan i Gävle. – Tanken är att se på hur staden samverkar med vinden. Istället för att titta på enskilda gator tar vi ett helhetsgrepp om staden, säger han. Mathias Cehlin FOTO ANNA SÄLLBERG