Hållbart Byggande 1
skulle jag vilja vara med i ett projekt där man b
ygger ett helt hus av bara återbrukat material, men företagen behöver inte göra det så svårt för sig, de kan börja med att göra första våningen, eller ett konferensrum, säger hon. Allmännyttan borde gå före, tycker hon. Amanda nätverkar också för att skapa nya möjligheter för återbruk. – Jag har haft kontakt med golvföretag som skulle använda en del av den rivna plastmatta som idag inte återanvänds alls, säger hon. Betongen som används i byggbranschen har stor påverkan på klimatet och även där måste det till mer återbruk om mål ska nås. Men idag återbrukas betong i princip inte alls. – Vi har material som skulle kunna hålla i 100 år, men byggnaden står bara i tio år. Betongbranschen pratar om att de kan sänka betongens klimatpåverkan med 35 procent genom att effektivisera produktion. Då säger jag att vi kan använda återbrukad betong och sänka utsläppen med 100 procent, säger hon. Upphandlingskraven som hon och CS Riv arbetade fram med Göteborgs stad och IVL Svenska Miljöinstitutet säger att varje rivning även ska ha en materialinventering som innehåller ett stycke om vad som går att nyttja till återbruk, annars en motivering till varför återbruk inte ska ske. laskhalsarna i branschen är bland annat att den är projektorienterad, så det är svårt att planera återbruket i tid. Man måste även få in rutiner för att provta material om det ska kunna återanvändas. Det har även saknats EU-direktiv som gynnar cirkulär ekonomi i byggbranschen, men i år väntas i alla fall ett nytt avfallsdirektiv som bland annat säger att man bör göra en materialinventering före rivning. – Att få in ett återbrukskapitel i inventeringarna är av högsta prio, det gör att återbruk kommer in mycket snabbare i byggprocessen, förklarar Amanda. En traditionell syn där nytt material står i fokus är också ett problem. – De som är långsammast på bollen är nog byggherrarna. Jag vill se fler projekt som har med återbruk att göra. Själv 44 Amanda visar upp sin ”Roger” från Betonggalan, en pokal i form av en cementblandare. Den trängs med andra utmärkelser på hyllan i hennes ljusfyllda rum med utsikt mot älven. Att hon fått betongbranschens miljöpris hoppas hon ska bidra till att branschen jobbar ännu hårdare för att minska utsläppen. – Att ge mig ett miljöpris är en inbjudan till att ställa ännu högre branschkrav, säger hon. Ytterligare en arena hon har att påverka på är Sveriges Byggindustriers miljöutskott, där hon är ledamot. Och i vår kan hon få ännu fler priser, hon är redan nominerad till Årets återvinningsinspiratör och till framtidens kvinnliga ledare 2020. När många gräver ner sig i klimatångest är hon hoppfull inför framtiden. – Jag känner inte klimatångest, jag känner klimatglädje. Jag tror det kommer börja hända saker snabbt nu, för återbruk och cirkulär ekonomi ger nya affärsmöjligheter och en möjlighet till att få miljöarbete lönsamt, säger hon. HB