Hållbart Byggande 1
tt skapa sittmöjligheter och andra utrymmen för m
öten har inte endast mötts av positiva reaktioner. Eftersom det har skett mycket kriminalitet i parken har polisen varit involverad i upprustningen under projektets gång. De hade själva varit delaktiga i att montera ner bänkar då de såg dem som en uppehållsplats för oönskade, säger hon. – Polisen trodde inte att fysiska åtgärder skulle kunna ändra på problemen och hade mer eller mindre gett upp om platsen. Men jag tror ju och hoppas på att det ska bli en trevlig plats att uppehålla sig vid. Om många fler finns på platsen ökar den upplevda känslan av trygghet. Brunnsparken omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Det är den första offentligt anlagda parken i Göteborg och anlades 1822 som ett sätt att göra området längs Stora Hamnkanalen till stadens finrum. Den strikt franska barockstilen med symmetriska trärader har givit parken ett viktigt kulturhistoriskt värde, vilket också har varit centralt att bevara i upprustningen som nu pågår. Samtidigt har parkens utformning bidragit till känslan av otrygghet. Brunnsparken har av många göteborgare upplevts som mörk. Detta kan bero på de många trädens täta kronor och att ljuset i fasaderna runt om varit så starkt att parken uppfattats som mörk. Parken i sig har egentligen inte varit så dåligt upplyst, förklarar Linda Ekman. – Den barocka stilen med många träd i täta rader krävde därmed ett radikalt grepp och en stor del av de befintliga träden byts ut till andra skira sorter som släpper igenom mer ljus. De nya trädslagen blir Magnolia och Tokyokörsbär, som båda blommar tidigt i rosavitt på bar kvist, samt Freemanlönn och Flikbladig bok. Det ska också planterats nya perenner och blommande växter som tillsammans med de nya träden ska erbjuda parkens besökare en sinnligare upplevelse. En viktig del i utformningen har också varit att parken inte ska uppfattas som för flådig och tjusig, utan vara inbjudande för alla. Därför har man arbetat mycket med varma kulörer och toner i parken som också finns i omgivande fasader. 82 För att ytterligare få bort känslan av en mörk plats blir ljussättningen en central åtgärd. – Vi har arbetat mycket med att belysningen ska kännas trevlig så att platsen befolkas. Även den omgivande bebyggelsen inverkar så klart. De ljusa fasaderna på husen runt omkring gör att parken upplevs ännu mörkare och därför pågår ett samarbete med fastighetsägarna runt omkring för att dra ner ljussättningen för att kontrasten inte ska bli så hög. n del av belysningens kapacitet överdimensioneras också med så kallad kaosbelysning. Lösningen har testats i Helsingborg och Örebro och nu görs det för första gången i Göteborg. Tekniken är installerad i parkens lyktstolpar. När polisen får in ett larm kan de dra på ljusstyrkan och tillfälligt dränka parken i ljus via en speciell app. Linda Ekman understryker att kaosbelysning dock inte ska ses som en trygghetsskapande insats utan som en säkerhetsåtgärd. – Tanken är att denna form av belysning ska kunna tändas när något redan har hänt för att polisen ska kunna stävja oroligheter och få en bra arbetsbelysning. Parken ska stå klar under första kvartalet 2020 med planerad nyinvigning den 4:e juni. HB LINDA EKMAN, LANDSKAPSARKITEKT, WHITE ARKITEKTER ILLUSTRATION WHITE ARKITEKTER