Hållbart Byggande 1
syns en svag men tydlig ökning av årsnederbörden
i Sverige under de senaste trettio åren. De klimatsimulationer som har gjorts visar dessutom att framtiden kommer att innebära väsentligt mer nederbörd, även om en exakt siffra är svår att sia om. Att klimatet har blivit både regnigare och varmare har stor betydelse för vårt byggande, både nu och inte minst i framtiden. Våra hem måste ju få vara så friska och fria från fukt som möjligt. Så varför bygger vi fortfarande småhus med krypgrund, en enligt många bedömare bevisad riskkonstruktion? Vi har talat med några i branschen och undersökt om det finns säkra alternativ. Krypgrund, eller med det gamla namnet torpargrund, har länge varit en traditionell lösning i vårt land. Och den fungerade väl så länge komforten inte var alltför stor inne i stugorna. Förr eldade man med ved i spisen som spred värmen ner i grunden. Tack vare begränsad isoleringsförmåga i bjälklaget hjälpte det till att höja temperaturen ytterligare, vilket gav en lägre luftfuktighet. Fram emot 50- och 60-talet hade inomhusmiljön förändrats och man började använda sig av uteluftsventilerad krypgrund. Men riskerna för fukt och mögel är dock fortfarande stora med sommarkondens som en viktig faktor hos en ventilerad krypgrund, om den inte är isolerad eller har en avfuktare installerad. Statistik kring hur detta påverkar inomhusmiljön är knapphändig och är svår att få ett helhetsgrepp om. För 14 år sedan genomförde Boverket den nationella bostadsundersökningen, BETSI, som just skulle undersöka hur vårt boende och lokaler mådde. I delrapporten som publicerades 2009 God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel var svaret nedslående: i 36 procent av husen, skolor och förskolor oräknade, var inomhusmiljön dålig och 19 procent av grunderna hade fuktskador. – Det är värt att notera att det inte gjordes någon mikrobakteriell undersökning, endast fuktkvot mättes och en okulär bedömning på plast. Hade vi även mätt mikrobakteriellt hade resultatet troligen blivit mer än 19 procent. Det är alltså mer en kvantitativ bedömning än kvalitativ och vi anser att den borde följas upp för att veta hur situationen förändrats, säger Joakim Thunborg, civilingenjör och expert på inomhusmiljö vid Boverket, och en av dem som stod bakom delrapporten God bebyggd miljö. Boverket har gått ut med att man ska vara uppmärksam på traditionellt byggda krypgrunder som är en känd riskkonstruktion för mikrobiella skador, berättar Joakim Thunberg som menar att det är märkligt att kommuner ändå släpper igenom konstruktionen, både i nybyggnation och i tillbyggnader. – Kunskapen finns ju och traditionella krypgrunder borde ha ersatts av bättre lösningar. Rent generellt borde man ha större respekt och inte ta risker som kan bli kostsamma men även drabba inomhusmiljön. En annan aspekt är att byggkontrollen är för klen, menar Joakim Thunberg. – Sverige är unikt i världen att ha egenkontroll som huvudsaklig kvalitetssäkring av byggnationen vilket strider mot sunt förnuft. Den stora skadan med att byggkontroller – vare sig de är i kommunal eller privat regi – inte görs tillräckligt noggrant under uppförandet är att kunskapsåterföringen har försvunnit. Den generella nivån har därför sänkts både hos byggnadsnämnderna, beställare och hos byggarna. Professionella beställare tar heller inte riktigt sitt ansvar, de borde inse att kompetenta kontroller behövs. LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM 57