Hållbart Byggande 1
Ramboll har tagit fram ett molnbaserat mjukvarupr
ogram som i realtid modellerar luftkvaliteten. En kompakt stad med en hög bebyggelse innebär att den rena luften vid taknivå har svårt att komma ner till marknivån. Det kan också bildas virvlar som har en ackumulerande förmåga. När det är riktigt tätt bebyggt kan luften börja rotera istället för att flyttas bort. Luften rör sig då runt som ett hjul under ett lock av luftflöde ovanför bebyggelsen. Istället för att den förorenade luften späds ut kommer föroreningarna hela tiden fyllas på. – Den sämsta ventilationen är en lång gata med hus på samma höjd. Även om den är bred kan stadsventilationen fortfarande vara väldigt dålig. Därför är variation i hushöjd och gatubredd otroligt viktiga parametrar, förklarar Mats Sandberg, professor i inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle. Mats Sandberg och Mathias Sehlin ska tillsammans med forskarkollegor vid Högskolan i Gävle undersöka möjligheterna att leda ner luften och hur man kan göra det genom varierande höjd på husen och variation i gatubredder. Genom att variera höjden på hus och bredden på gator går det att få ner ren luft till marken och öka möjligheten att späda ut föroreningar. Projektet genomförs av grupp av forskare med olika bakgrund, inom ventilation, energisystem, arkitektur och geografiska informationssystem. Till hjälp har forsk112 ningsgruppen en vindtunnel och en modellstad i kinesiska Guangzhou med 3300 byggnader. Dessa kan stuvas om för att prova olika utformning. Man samarbetar också med italienska experter på träd och parkers betydelse för stadsventilationen. Vegetation kan ha en renande effekt på luften i snabbväxande städer. Träd är normalt väldigt positivt, de dämpar solstrålning, har en skuggande effekt och kyler ner städer, de tar upp smuts och filtrerar. Men vegetation kan precis som förtätad bebyggelse begränsa ventilationen om den placeras fel. – Finns det mycket stora träd på smala trafikerade gator kan de stora trädkronorna blockera transporten av luftföroreningarna och det uppstår en ackumulerad effekt. Så det gäller att se över vilken typ av träd som planteras i en tät och trafikerad miljö, säger Mathias Cehlin. Slutmålet med projektet är att ta fram ett digitalt verktyg som är till hjälp för stadsplanerare. – Den viktigaste faktorn är att arkitekter får kunskap och medvetenhet om dessa frågor, det är då det blir genomslag i verkligheten. Med ett verktyg kan de bedöma och urskilja om kraven på luftkvalitet uppfylls, hur mycket trafik som kan tillåtas, och ta större hänsyn till dessa faktorer i projekteringen, säger Mats Sandberg. HB FOTO RAMBOLL