Hållbart Byggande 1
också att de utbildningar som idag förser industr
in med kompetens, alltifrån gymnasieskolor till forskning, behöver uppdateras snabbare och mer än vad som ryms inom lärosätenas ordinarie verksamhet. Att förklara och integrera hållbarhet kommer även det att ställa nya krav på många medarbetare, inte minst dem som arbetar med marknad och försäljning. – Att förstå vad cirkularitet innebär och förklara det för kunden kommer att bli allt viktigare, i takt med att marknaden efterfrågar hållbara material i större utsträckning, säger Gert Nilson. Utvecklingen kommer framför allt att skärpa kraven på spårbarhet och olika typer av hållbarhetsdeklarationer. Byggnadsplåtslagare har länge legat högt på Arbetsförmedlingens lista över bristyrken. Om trenden fortsätter kan högre priser och fler outbildade i branschen bli några av konsekvenserna, menar Niklas Angelöf, utbildningsrådgivare på PFV Yrke & Utbildning AB. – Prisökningar är en följd som kan väntas. Företagen har egentligen inte tid att ta uppdraget men lägger ett högt bud för att få bra betalt. Därmed kan prisökningar vara en följd som kan väntas när det saknas arbetskraft. öretagen kommer sannolikt också att få ta in personal för enklare arbetsmoment, menar Niklas Angelöf. Han tar även upp en problematik som kan uppstå när plåtslagare som kommer från utomnordiska länder anställs. – Det kan innebära att de inte klarar att utföra arbeten med de metoder som vi i Norden använder. Det beror delvis på att vi till 90 procent arbetar med lackerad, förzinkad stålplåt som inte är lämplig att lödas tät. Det beror även på klimatet som gör att plåtens temperatur kan variera mellan –25 °C på vintern och +80°C på en solig sommardag. Plåtslagare som arbetat tillsammans med denna typ av montörer 28 vittnar om att det blir mycket arbete med att rätta till bristfälliga lösningar. Stora infrastruktursatsningar och många bostäder som byggs, ofta med kort om tid, gör att det är en stor efterfrågan på betongarbetare. Inom betongsektorn har det tagit lite tid men de senaste åren har branschen börjat ta arbetskraftsfrågan på allvar, menar Finja Prefabs vd Kaj Grönvall. – Prefabindustrin är ju överlag en personaltät bransch och med ett ökat tryck på bostäder har vi sett en tillväxt. Även intresset för närproducerat material blir större, med ett större fokus på minimering av transporter bland annat, vilket skapar ett rekryteringsbehov på fabrikerna. ISE leder arbetet med att ta fram en nationell strategi för en klimatneutral cement- och betongindustri. Målet är att klimatneutral betong skall finnas på marknaden senast 2030 och användas överallt i Sverige år 2045. Finja Prefab har liksom många andra cement- och betongaktörer gjort en rad satsningar för att ta fram mer hållbara slutprodukter. Företaget har till exempel investerat i ny teknologi och ökat produktionskapaciteten närmare sina kunder. Bolaget satsar både på utbildning av personal och att tydligt förmedla ambitionen till dem, berättar Kaj Grönvall. – Vi har satt upp en målsättning om att halvera koldioxidavtrycket på tre år. Då krävs det både åtgärder och investeringar i till exempel avfallssortering och minimering av spill. Vi har även gått ut med att vi ska leverera klimatpositiva stommar och arbetar med att engagera våra 600 medarbetare i det. För Finja Prefabs del ser man inte någon större oro för att tillgodose företagets behov av kompetens i nuläget. – Vid rekrytering och i andra sammanhang kommer vi i kontakt med väldigt duktiga ingenjörer som själva driver på en del av utvecklingen. Nästa generation anställningsbar personal märker vi har ett annat synsätt. De pratar om hållbarhetsrapporter med stolthet och tänker ofta redan på nästa steg. Förra året överlämnades träbyggsektorns färdplan för 2025 som bland annat påtalar vikten av att öka det industriella byggandet i trä som ett sätt att minska klimatavtrycket i byggsektorn. Träbyggandet kommer att fördubblas i volym och sektorn kommer att behöva både arbetskraft och ny kompetens, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli. – Arkitekter och ingenjörer men också byggare och industriarbetare efterfrågas. Även på beställarsidan behövs ökad kompetens, eftersom även beställare är ovana och i många fall saknar erfarenhet från träprojekt. Fortfarande är ovana det största hindret för utveckling, påpekar Susanne Rudenstam, då betong hittills har varit det dominerande materialet i byggvärdekedjan för större konstruktioner. – Att överföra den kunskap som finns är en utmaning. Fortfarande finns det mest kunskap hos individer snarare än kontor och företag bland exempelvis arkitekter och tekniska konsulter. Vidareutbildningar för yrkesverksamma bland dessa grupper tror vi på. höstas var det premiär för en ny yrkeshögskoleutbildning, Produktionsledare Industriell Träbyggnad, som ska möta byggbranschens efterfrågan på kompetens inom modernt träbyggande. Syftet med utbildningen är att ge en heltäckande bild av industriellt träbyggande med ansvar för planering, produktion, uppföljning och personalansvar inom industriell byggproduktion i såväl fabriksmiljö som på montagearbetsplats. Med stora pensionsavgångar i byggsektorn, ett nytt och mer effektivt sätt att bygga och behov av klimatbra byggande, väntas denna typ av utbildningar få stor betydelse i framtiden, säger Susanne Rudenstam.