BD 1
görs i huvudsak på druvan sangiovese (sangue di g
iove, Jupiters blod på italienska) som dominerar kvalitetsvinerna. En annan vanligt förekommande druva, främst för dess färg, är canaiolo nero. Internationella (läs franska) druvor som merlot, syrah och cabernet sauvignon är också vanligt förekommande, men för att uppnå DOCG-status får dessa druvor inte utgöra mer än 20 procent i vinet. På Terreno odlas tolv olika druvsorter med tyngdpunkten på sangiovese som står för 75 procent. I övrigt är det canaiolo, merlot, cabernet sauvignon, petit verdot, syrah, colorino, några rader buonamico, malvasia, trebbiano, petit manseng och rousanne. Alla dessa druvsorter är för närvarande uppdelade på cirka 23 hektar varav en och en halv ligger i träda, men som ska nyplanteras nästa år. Fälten ligger på mellan 250-350 meters höjd och har syd/sydost läge med främst galestro-jordmån, även med viss sand. Terrenos bästa sangiovesedruvor kommer från ett terrasserat fält som heter Piane på ungefär 340 meters höjd. Även det ligger med sydläge. Med glädje provar vi oss igenom ett större antal av deras viner, från deras klassiska Terreno Chianti Classico DOCG, Terreno Chianti Classico Riserva DOCG, Terreno ASofia Chianti Classico DOCG via Terreno Pinó Nero IGT, Terreno Bianco Professore IGT, till avslutningen med deras läckra Vin Santo. Kvällen avslutas kring ett runt bord med en enklare pasta i solnedgången och en aldrig sinande vinkällare... Med bultande huvud vaknar nästa dag med mer vingårdarbete. Jag passar på att spendera några timmar i vineriet, selektering av druvor och en provning av några av de första pressade druvornas juice. Vitaliserad av hårt arbete och en hike upp till huset Lignanello beläget högst upp på cirka 500 meter över havet som är gårdens äldsta hus, från 900-talet. Sofia har förberett lunch och utsikten och atmosfären är påtaglig. Här uppe är allt stilla, tyst och luften är så ren, så ren att man nästan får svindel. Som tur är finns det mer vin på bordet och Sofia berättar. – För hundra år sedan bodde det 82 personer här. Eftersom det var innan bilen uppfanns var Lignanello helt självförsörjande med vin, grödor, sädesslag och oliver. Vi hittar ofta spår av detta. Nu är det platsen där de flesta av våra olivträd växer. Vi odlar främst moraiolo men även frantoio, leccino och correggiolo. Vi blandar träden och alla oliver blandas i vår olivolja. Lignanello har varit både barnhem under kriget för Greves alla barn och på medeltiden har det varit en form av hostel för vandrande munkar. Promenaden hem i gott sällskap och med ett vinglas i handen går genom vilda buskar av rosmarin, timjan och fänkål. Att hösten nalkas är inget som känns, solen värmer och grönskan består på grund av av den rikliga regnperiod området tidigare sett under året. Samtalet leder in på årets skörd och vad vi kan förvänta oss. – Det är lite tidigt att säga hur det kommer bli. Vi har ännu inte på länge avslutat skörden och förutsättningarna för 2018 har varit ganska tuffa, förklarar hon. Rankorna i den största delen av Chianti Classico var stressade från den extrema torkan 2017. Våren var blöt, kall och lång. – Kvantiteten är något mindre, dels på grund av förra årets extrema torka dels på grund av årets väldigt blöta vår. Kvaliteten är hittills bra med inte alltför aggressiva tanniner, vinerna kommer upp i bra alkoholhalt och syran finns. På vägen ner från Lignanello passerar vi ett antal hus som ingår i Terrenos agriturismo/vinturism. Agriturismo är italienska för en plats där man kan bo och ta del av det som gården odlar. Hos Terreno finns flera lantliga hus i olika storlekar för uthyrning. De är fullt utrustade med kök, badrum och bekvämligheter, vilket gör det möjligt för besökaren att vara helt självständig. På gården finns även en liten butik och 26 "Sofia har förberett lunch och utsikten och atmosfären är påtaglig. Här uppe är allt stilla, tyst och luften är så ren, så ren att man nästan får svindel."