Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema smärta
Vårdguiden Rörelse bäst mot ryggont tema Smärta
Tecken på smärta Om den som till exempel fått en stroke har talsvårigheter är det särskilt viktigt att du som närstående uppmärksammar tecken på smärta. Även patienter som vårdas i livets slutskede kan ha svårt att förmedla med ord att de har ont, och var. Vårdpersonalen har en särskild smärtskatt ningsskala som används för att upp täcka smärta hos patienter som inte kan prata eller teckna. Det kan handla om personer med grav kognitiv funktionsnedsättning eller långt fram skri den demens. – Man kan vara observant på om de äter eller dricker mindre, om sömnen är störd, om de är mer upprörda eller ledsna eller ändrar rörelsemönster. Smärtan kan vara orsakad av allt från fallskador och kotkompressioner som beror på benskörhet, till dålig blodcirkulation, sår och artros eller artrit. Även förstoppning kan göra väldigt ont, säger Margareta Persson, överläkare inom asih (avancerad sjuk vård i hemmet) och specialist i geriatrik vid Ersta Sjukhus i Stockholm. När slutet är nära Patienter som är i livets slutskede kan ha smärtsamma sjukdomar. – Många, men inte alla, cancerpatienter i livets slutskede har någon form av smärta. Då är det behandlings tea mets uppgift att göra en noggrann smärtanalys för att kunna skräddarsy smärtbehandlingen, säger Margareta Persson. Det är inte säkert att starka morfinläkemedel är den enda eller bästa smärtlindringen. – Det finns andra typer av läkemedel och även metoder som tens, akupunktur och avlastande hjälpmedel. Några enstaka patienter har så svår smärta att ingen vanlig smärtlindring hjälper. Då kan det bli aktuellt med palliativ sedering, att bli lätt nedsövd mot livets slut. n MER INFORMATION 1177.se/smarta Rörelse bästa kuren mot ryggont Förr fick patienter med värk ofta rådet att vila. Numera är rådet det motsatta. B esvär i rygg och nacke kan uppstå akut när du överanstränger en otränad kropp eller gör en ovan rörelse. Akut ryggont varar ett par dagar eller veckor och går oftast över. Kronisk ryggvärk varar längre än tre månader och blir ofta gradvis sämre. Att bli stillasittande kan göra det värre. Om smärtan är långvarig kan den bero på att ryggraden skadats av förslitning i kombination med åldrande, genom idrott eller en olyckshändelse, men det är ovanligt. – Många med oklar värk i ländryggen får höra och tror att smärtan beror på till exempel ett diskbråck. Den förklaringen gör dem rädda för smärtan, och bidrar till att de börjar undvika situationer och aktiviteter – utan att smärtan minskar. De styr in i det vi kallar undvikandespiralen, vilket kan leda till att livet blir väldigt begränsat, säger Rikard Wicksell, psykolog och chef för Medicinsk psykologi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Långvarig ryggsmärta beror sällan på att en nerv kommit i kläm, men i sådana fall kan smärtan förvärras av vissa rörelser. Då kan man behöva hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut som ger råd om träning och anpassning av arbetsplatsen eller hemmet. En 6 del patienter med långvarig ryggsmärta opereras, men det löser sällan problemen. Värk i nedre delen av ryggen beror ibland på att stora sätesmuskeln dragit ihop sig. Den går från korsryggen och nästan ända ner till knävecken. Åldrande och stillasittande bidrar till att muskeln förkortas. Att böja sig framåt med så raka ben som möjligt och försöka nå ner till golvet med fingrarna, är en övning som tänjer muskeln. Den som motionerar regelbundet har överlag mindre ont i kroppen än den som inte motionerar. Det beror bland annat på att ”smärtdämparna” i nervsystemet aktiveras. Dessutom utsöndras endorfin när vi tränar, kroppens eget smärtstillande. Har du svårt att komma igång på egen hand kan du be din husläkare om recept på fysisk aktivitet, FaR. Förr fick patienter med värk ofta rådet att vila. Numera är rådet det motsatta. Den som blir sjukskriven på grund av ryggont har mindre chans att bli frisk än den som jobbar trots att ryggen värker, visar forskning. n MER INFORMATION 1177.se/ ont-i-ryggen 1177 Vårdguiden nr 4 2016
Vårdguiden "Jag har utvecklat strategier för att h
antera smärtan"
Vårdguiden "Behandlingen har förändrat mitt liv"
Vårdguiden Att lindra smärtan
Vårdguiden En godare, grönare jul
Vårdguiden Viktigt! Om barns övervikt
Vårdguiden Så hjälper du ditt barn till hälsosamma
re vanor
Vårdguiden "Jag förstod att mina föräldrar ville m
ig väl"
Vårdguiden Tid för tänder
Vårdguiden Ett mygg kommer lastat
Vårdguiden Motion mot depression
Vårdguiden "Löpningen blev min livlina"
Vårdguiden Har du lust?
Vårdguiden Efter antibiotikakuren
Vårdguiden Att sluta röka kan allvarligt förbättra
din hälsa
Vårdguiden "De har spetskompetens för mina besvär"
Vårdguiden Aktuellt i vården: barnakuten i Solna h
ar flyttat
Vårdguiden Våga berätta
Vårdguiden Bilaga om barns hälsa och vård
Vårdguiden Lokalbedövning före sticket
Vårdguiden "Du vill ju barnens bästa - men vad är
bäst?"
Vårdguiden Snorunge?
Vårdguiden Antibiotika eller inte?
Vårdguiden Ge bara mat när barnet är hungrigt
Vårdguiden Gratis vaccin mot rotavirus
Vårdguiden Alla barn får prickar, blemmor och blås
or
Vårdguiden Smörj bort böjveckseksem!
Vårdguiden Bella behöver BUMM
Vårdguiden Här söker du vård