1177 1
tema * Muskler MÅNGA ORSAKER TILL MUSKELBESVÄR Al
la får vi muskelbesvär då och då. Ibland kan det ta tid att hitta orsaken till besvären. A tt söka vård för muskelbesvär, exempelvis smärta och stelhet, är vanligt. – Många kontaktar en vårdcentral, men beroende på symtomen är det också vanligt att vända sig direkt till en fysioterapeut. Det krävs ingen remiss för att besöka en fysioterapeut, säger Ove Oksvold, specialist i allmänmedicin och redaktör på Viss.nu, ett kunskapsstöd för personal inom primärvården. Muskelbesvär kan ha många orsaker. – Ibland är det lätt att ställa en diagnos, andra gånger är det rena detektivarbetet. En viktig fråga är hur besvären kan ha uppstått. Har personen skadat eller överansträngt sig, eller fått en infektion? Kan symtomen vara del av någon bakomliggande sjukdom eller kanske en biverkan av något läkemedel? Muskelsmärta är till exempel vanligt i samband med infektioner med feber, som influensa och covid-19. Smärta förekommer även vid stress och depression. Du kan också vara öm och stel om du har belastat musklerna kraftigt eller på ett nytt sätt, till exempel vid tungt fysiskt arbete eller ett träningspass. – Träningsvärk brukar vara som värst efter en till två dagar 12 Om en muskel belastas kraftigt eller felaktigt kan du få en muskelbristning. Då går muskelfibrer av, helt eller delvis. Muskeln kan svullna, göra mycket ont och bli svag. Du kan också få en blödning som ger ett blåmärke. En mindre muskelbristning läker ofta inom ett par veckor. Även en del större bristningar läker av sig själva. Undvik att belasta muskeln under några dagar, men fortsätt att röra den. Det är viktigt att träna upp muskeln igen. Du kan få hjälp av en fysioterapeut. Kontakta en vårdcentral om det gör ont och det inte har blivit bättre efter ett par dagar. – Vissa större muskelbristningar behöver opereras. Kontakta genast en vårdcentral eller ring 1177 om du har svårt att röra den skadade kroppsdelen. Är det stängt, sök vård på en akutmottagning. Med muskelsträckning avses ofta en mindre skada efter att du sträckt dig. Du har ont, men kraften i muskeln är kvar. Undvik att belasta muskeln under några dagar, men fortsätt att röra kroppsdelen. Har du värk på armbågens utsida kan du ha fått en så kallad och gå över av sig själv, ofta inom en vecka. Massage kan lindra, liksom att avlasta musklerna men ändå hålla sig i rörelse, säger Ove Oksvold. tennisarmbåge. Förutom att du känner smärta, ofta även vid vila, kan du känna dig svagare i handen. – Kommer besvären från insidan av armbågen brukar det kallas golfarmbåge. Symtomen kan orsakas av överbelastning eller ensidiga, upprepade rörelser. Ta korta pauser när du använder armen och undvik rörelser som gör ont. Börja träna muskeln så snart du kan. Du kan få ett program av en fysioterapeut eller arbetsterapeut. Kontakta en fysioterapeut, arbetsterapeut eller vårdcentral om besvären inte går över eller blir bättre inom några veckor. Vid svåra, långdragna besvär kan operation bli aktuellt. Muskelbesvär kan också orsakas av en reumatisk sjukdom. Fibromyalgi innebär långvarig ”Ibland är det lätt att ställa en diagnos, andra gånger är det rena detektiv - arbetet.” muskelsmärta på flera ställen. Du kan också ha stela muskler, domningar och ökad smärtkänslighet. Behandlingen kan omfatta läkemedel, fysisk träning, avslappningsövningar, psykologisk behandling och flera smärtlindrande metoder. Muskelreumatism, polymyalgia reumatika, är en inflammatorisk sjukdom som ger smärta och stelhet, till exempel i axlar, överarmar, höfter och lår. Ofta gör det ont på båda sidor av kroppen. Du kan även känna dig trött, få feber och gå ner i vikt. Sjukdomen är vanligast efter 50 års ålder. – Ofta har personen stora besvär och känner sig väldigt sjuk. Blodprov kan visa att det finns en kraftig inflammation i kroppen. Kortisonbehandling kan 1177 4 • 23