1177 1
– Jag har känt en väldigt stark oro för att få en
ny stroke. Det dummaste man kan göra är att börja googla så fort man tycker att man känner något konstigt i kroppen. Oron utvecklade sig till ångest och panik ångestattacker, som jag har fått söka hjälp för. Att gå ut och gå var det enda som hjälpte när de starka orostankarna dök upp. – Man kan väl säga att min aktiva motionskarriär startade efter stroken, säger Dennis och skrattar. Han hade aldrig tidigare motionerat, även om jobbet som ställningsbyggare inom industrin är väldigt fysiskt. – Jag har aldrig varit överviktig men däremot väldigt bekväm av mig, aldrig gått till fots ens korta sträckor när jag kunnat ta något tran sportmedel. Men det har det blivit ändring på nu. Dennis har också blivit medveten om andra livsstilsfaktorer som kan påverka hälsan negativt. – Mina matvanor var väl inte de bästa. Det var mycket kött, fett, salt och snabbmat. Stroken fick mig att ändra på det, och i dag äter jag mer frukt och grönt, fisk och kyckling medan jag har dragit ner på fett och rött kött. Dennis har många nära släktingar med hjärt-kärlsjukdom. Därför hade han redan före stroken kollat upp sitt blodtryck och fått läkemedelsbehandling eftersom det var högt. Dennis hade rökt under många år, men slutat något år före stroken. – Jag har också alltid haft en stark stress i kroppen, alltid haft bråttom överallt. Efter stroken har stressen försvunnit, det är väl det enda positiva med det här. Det var så lugnt och gött när jag låg på sjukhuset och den känslan har stannat kvar. ”Min aktiva motionskarriär började efter stroken.” De många promenaderna och de nya matvanorna har haft effekt, tycker han. – Jag känner mig mycket piggare i dag och har mer energi. Dennis återgick till jobbet tre månader efter stroken, vilket gick bra även om han var trött i början och behövde lägga sig och vila någon timme om dagen. I dag får han även blodfettssänkande och blodförtunnande läkemedel som komplement till sina blodtryckssänkande läkemedel. Dessa ska han fortsätta med livet ut för att minska risken för en ny stroke. 1177 4 • 23 Livet efter en stroke Uppföljning, egenvård och rehabilitering är viktigt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt efter en stroke. Vad händer i kroppen efter en stroke? – Läkningsprocessen startar direkt. Den största återhämtningen sker inom tre till sex månader. Men det betyder inte att det är för sent efter det. Det går att förbättra både de fysiska och kognitiva förmågorna även flera år efter en stroke. Det är viktigt att vara aktiv i vardagen och använda de förmågor du har kvar, säger Christina Brogårdh, professor i fysioterapi som forskar om rehabilitering efter stroke. Vilka är de vanligaste symtomen efter stroke? – Det varierar stort, bland annat beroende på var i hjärnan stroken har uppstått och hur snabbt du har fått vård. Många får svårt med motorik, känsel eller balans i ena kroppshalvan. Svårigheter med koncentration, minne och problemlösning är vanligt. En del behöver lägga sig och vila flera gånger om dagen på grund av svår hjärntrötthet, fatigue. Ångest, depression, nedsatt syn, påverkan på talet och sväljförmågan förekommer också. – I dag är det dock färre än tidigare som har stora, kvarvarande problem efter en stroke, säger Christina Brogårdh. Hur kan rehabiliteringen se ut? – Den kan ske i hemmet eller på sjukhus, beroende på hur mycket besvär och symtom du har. Det är viktigt med regelbundna återbesök och strukturerad uppföljning. Stödet ska vara anpassat efter dina behov och förutsättningar. Du ska få en rehabiliteringsplan som innehåller problembeskrivning, målsättningar och vilka insatser som krävs. Planen behöver sedan följa med i den fortsatta eftervården och uppdateras vid behov. Vad kan jag göra själv? – Träna de specifika saker du har problem med, som förflyttningar och gångförmåga, vid många och upprepade tillfällen. Korta stunder, flera gånger om dagen. Detta gäller för all sorts träning efter stroke, även när det kommer till kognitiva funktioner som tal, språk och minne. – Tröttheten kan hänga kvar länge, men många blir bättre efter en tid. Att lägga in vilopauser under dagen är viktigt. Regelbunden fysisk aktivitet och motion har god effekt. Försök hitta en balans mellan aktivitet och vila under dagen, avslutar Christina Brogårdh. 19