TIDNINGEN TILLVÄXT 1
Debatt PER NILSSON Handläggare på Naturvårdsverke
t per.nilsson@ naturvardsverket.se ALLEMANSRÄTTEN ÄR EN stor tillgång. Den bidrar till hälsa och ger många människor en möjlighet att vistas ute i naturen. När mark skadas eller en markägare eller andra i naturen blir störda finns det alltid risk för att allemansrätten ifrågasätts. Skador på mark efter terrängkörning, nedskräpning eller att personer, till exempel bärplockare, övernattar länge på en och samma plats är problem som ibland kopplas samman med allemansrätten. Det är viktigt att understryka att detta inte handlar om allemansrätt. Ibland drabbas markägare negativt när andra människor missbrukar rätten att vara på deras marker. Då är det viktigt att den lagstiftning som finns om exempelvis terrängkörning, nedskräpning och skadegörelse följs. Naturvårdsverket deltar gärna i en dialog om lösningar på de problem som ändå finns. Artikeln Kommersiella intressen hot mot allemansrätten i förra numret av Tillväxt (4/2014) tar upp exemplet med så kallade bärplockarläger. Om en grupp människor bor på sam6 Tillväxt Om du har synpunkter på något du läst i Tillväxt eller förslag på vad du tycker vi borde skriva om – hör av dig till oss! skogochlantbruk@handelsbanken.se Postadress Handelsbanken Skog och lantbruk, Torsgatan 14, 103 70 Stockholm Dialog underlättar bra relationer i markerna Många problem och konflikter i naturen kan lösas med ett samtal. Det skriver Per Nilsson, handläggare på Naturvårdsverket, apropå debattinlägget i förra numret av Tillväxt där LRF anser att flera olika kommersiella intressen nu utgör ett hot mot allemansrätten. ma plats natt efter natt ligger det långt utanför den ”tillfälliga vistelsen på annans mark” som allemansrätten ger rätt till. Dagens system innebär stora kostnader och problem för den enskilde markägare som inte accepterar detta och behöver hjälp av Kronofogdemyndigheten. Naturvårdsverket instämmer i LRF:s åsikt att detta system inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det behövs en regelförändring för kunna lösa detta problem och vi på Naturvårdsverket ser fram mot ett samarbete med polisen, Kronofogdemyndigheten och andra berörda för att hitta bättre lösningar. Kommersiella intressen i sig hotar inte allemansrätten. Risken för skador på mark och andra störningar påverkas inte av om någon tjänar pengar på verksamheten. Risken beror i stället på verksamhetens innehåll och omfattning. Kommersiella aktiviteter som inte orsakar skador eller störningar ryms inom allemansrätten. Den som planerar en aktivitet på någon annans mark bör ställa sig några frågor. Hur många är det som ska vara med på aktiviteten och vad innebär den? Vissa aktiviteter kan lättare orsaka skador på mark, till exempel ridning och cykling. Är det en återkommande aktivitet, till exempel att Ibland drabbas markägare negativt när andra människor missbrukar rätten att vara på deras marker. Då är det viktigt att den lagstiftning som finns om exempelvis terrängkörning, nedskräpning och skade gö r else följs. rida samma väg flera gånger? Då är det bra med en kontakt med markägaren. Årstiden och terrängen är också avgörande för risken för skador, blöta marker är känsligare. Att stanna länge eller övernatta orsakar också mer störning än att vistas mer tillfälligt på en plats. Är det uppenbart att aktiviteten inte orsakar skador eller stör vare sig markägare eller andra i naturen är det inte nödvändigt att ta kontakt med markägaren. Det gäller oavsett om aktiviteten är kommersiell eller inte. Ett krav på dialog i alla lägen skulle skapa onödigt mycket jobb för alla inblandade. Om det däremot handlar om något som ger upphov till det som i praxis