Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll och krönika
Vårdguiden Tema Ögon
Vårdguiden När synen grumlas
Vårdguiden "Jag är lite synhalt"
Vårdguiden Ögonbryt
Vårdguiden Lappens tränar Agnes öga
Vårdguiden Ulrika fick näthinneavlossning
Vårdguiden ..hick...
Vårdguiden Elias nya säng
Vårdguiden Så får du hjälpmedel
Vårdguiden Snuva viruset på snuvan
Vårdguiden Att glömma är mänskligt Depression, str
ess, dålig sömn eller alkoholmissbruk kan ligga bakom att en människa börjar glömma mer än vanligt. Men ett försämrat minne kan också vara ett tecken på demens. Ett tillstånd som kräver en helt annan form av behandling. Hur ska man veta skillnaden? TEXT HELENE LUMHOLDT ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON Att glömma är Alla glömmer vi. Ibland sådant vi borde komma ihåg, som portkoden, och ibland saker som inte spelar någon roll, som vilken färg vi hade på strumporna i förrgår. Många äldre berättar hur de allt eftersom åren går får svårare och svårare att minnas saker som namn, boktitlar och andras födelsedagar. Sådant som lämnat känslomässiga avtryck finns däremot kvar inom dem. De minnena är lätta att plocka fram. – Saker som gjort starkt intryck, händelser som präglat oss emotionellt stannar kvar, medan man däremot kan glömma bort vad man åt till frukost. Om det inte var en väldigt speciell frukost förstås, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. I takt med att vi åldras blir vår kropp skröpligare. Vi hör och ser inte lika bra som när vi var yngre. Vi är inte lika viga, inte lika starka och inte lika snabba som förr. – Alla våra kroppsfunktioner försvagas när vi blir äldre. Blodflödet försämras och musklerna blir stelare, konstaterar Bengt Winblad. Detsamma gäller minnet. Informationsöverföringen i hjärnan fungerar inte på samma nivå som förr. Ålder är den absolut största riskfaktorn för glömska. Men det är stor skillnad mellan att bli smått disträ på ålderns höst och på att bli dement. Demens är ett samlingsnamn på olika symtom som uppstår som resultat av skador i hjärnan. Beroende på var i hjärnan skadan uppstått ser symtomen olika ut. Demens handlar också om mycket mer än enbart glömska. Andra 16 mänskligt symtom, som personlighetsförändringar, kroppslig stelhet, oro och sömnstörningar kan uppträda innan glömskan blir påtaglig. Demenssjukdomar delas upp i olika kategorier, beroende på hur skadan uppstått. Den allra vanligaste demensformen är Alzheimers sjukdom. Den står för ungefär sextio procent av alla demenssjukdomar. Det är också den sjukdom som de flesta tänker på när man talar om demens. Mot den kan man ta vissa symtomlindrande mediciner. De hjälper ett ”Det är stor skillnad mellan att bli smått disträ på ålderns höst och på att bli dement. ” tag men i det långa loppet tar sjukdomen ändå över. Någon bot finns inte. Forskarna vet inte vad som orsakar alzheimer. De tror att det är ett giftigt äggviteämne – amyloid, som angriper nervcellerna i hjärnan och får dem att för tvina, men vet inte varför. Vad de kunnat se är att det finns ärftliga varianter av alzheimer. Fast det är mer korrekt att säga att det är risken för att drabbas som är ärftlig. Långt ifrån alla som bär på anlagen utvecklar sjukdomen. – Jag undersökte en man som bar på riskgener från både mamman och pappan, men inte visade några som helst tecken på alzheimer. Och han var hundra år, berättar Bengt Winblad. Den ärftliga varianten kan drabba unga människor, redan i trettioårsåldern. Den betydligt vanligare, icke ärftliga formen, drabbar framför allt personer över 65 år. Vare sig man är ung eller gammal, har en demens sjukdom eller inte, är det viktigt att man får en diagnos. Ju förr desto bättre. Det är viktigt eftersom glömskan kan ha helt andra orsaker än en demenssjukdom och därför kräva helt andra åtgärder. – Den som är deprimerad drabbas ofta av försämrat minne. Den som stressar mycket likaså. Alkoholmissbruk och dålig sömn kan också göra att man blir glömsk. Dessutom finns det en del mediciner som ger sämre minne som biverkning, säger Bengt Winblad. Men forskarna har på senare tid också upptäckt att demenssjukdomarna inklusive alzheimer har samma riskfaktorer som många andra sjukdomar. – Flera studier har visat att högt blodtryck, för höga kolesterolvärden, förstadier till diabetes, övervikt och att man rör sig för lite, ökar risken för demenssjukdomar. Det är risker som går att påverka, faktorer som är behandlingsbara. Det gör en tidig diagnos än viktigare, säger Bengt Winblad. Att man minskar risken för glömska bara genom att leva ett hälsosamt liv är åtminstone ett litet ljus i mörkret, liksom att metoderna för att ställa diagnos har förfinats och förbättrats. – Idag mäter vi funktioner i hjärnan på flera sätt, inte bara genom EEG utan genom till exempel blodflöde och sockeromsättning i hjärnan. Vi kan ta prov på ryggmärgsvätskan och 1177 Vårdguiden nr 3 2014
Vårdguiden Barn tar ofta på sig skulden
Vårdguiden Jag ville inte belasta familjen
Vårdguiden Ge dig själv dig tid för motion
Vårdguiden Släpp stressen!
Vårdguiden Kroppen kämpar eller spelar död
Vårdguiden Olika barn
Vårdguiden Aktuellt i vården