Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll och krönika
Vårdguiden Tema Ögon
Vårdguiden När synen grumlas
Vårdguiden "Jag är lite synhalt"
Vårdguiden Ögonbryt tema Ögon ÖGONBRYT B rytningsf
el kan uppstå om ögats optiska delar inte fungerar optimalt. Då blir bilden suddig, eftersom ljuset inte bryts exakt på näthinnan utan bakom eller framför. Om din optiker säger att du behöver glasögon med till exempel −2 dioptrier, innebär det att du är närsynt. Om du behöver +2 är du översynt eller har ålderssynthet. Siffran är ett mått på ögats brytkraft, det vill säga förmåga att bryta ljuset och ge en korrekt bild av omgivningen. Över +4 och under −10 räknas som mycket kraftiga synfel. Brytningsfel kan innebära att du är närsynt, översynt eller har ett så kallat astigmatiskt synfel. Ålderssynthet är också ett brytningsfel. Närsynthet är ofta ärftlig och brukar utvecklas i tonåren, inte alltid i samma takt på båda ögonen. Översynthet är det vanligaste synfelet hos barn och kan ibland vara svårt att upptäcka vid vanlig synkontroll. Synfelet är ärftligt och ger ibland huvudvärk eller läs- och skrivsvårigheter. Astigmatiskt synfel beror på ojämnheter i ögats hornhinna som gör att ljusstrålarna bryts olika på olika ledder. Ögonen känns ofta ansträngda, man kan se dubbelt och huvudvärk är vanligt. Astigmatiker är dessutom ofta närsynta eller översynta och deras synfel förändras inte mycket över tid. Ålderssynthet uppträder oftast i 40 till 45 års ålder och beror på att ögats egen lins stelnar. Det gör det svårare att se bra på nära håll. Brytningsfel kan oftast korrigeras med glasögon eller linser. Det satsas mycket på forskning och utveckling när det gäller laserbehandling och kirurgi för att korrigera brytningsfel. – Med laserbehandling kan man korrigera närsynthet, översynthet och astigmatism och därmed minska behovet av glasögon eller kontaktlinser. Laserbehandling kan däremot inte förhindra ögats normala åldrande. Har du genomgått en laserbehandling för att se 8 Ålderssynta som använder läsglasögon kan bara se med full skärpa på nära håll, men med så kallade progressiva glas kan man se bra på flera avstånd. En annan lösning är monovision. Då har du en kontaktlins på ena ögat för närseende samtidigt som du ser bra på långt håll med det andra ögat. En åldersstel lins kan också kompenseras genom en relativt enkel operation, så kallad RLE-operation. – Även om riskerna för komplikationer vid laserbehandling och kirurgi är minimala, så är inget ingrepp helt utan risk. Eventuella kom plikationer är därför något man bör diskutera med sin opererande läkare innan man bestämmer sig för kirurgi, säger Anne Odergren. På senare år har några aktörer erbjudit kontroversiella kurser där man påstår att deltagarna ska få lära sig att träna bort brytningsfel. Men det finns inga vetenskapliga belägg för att man kan bota brytningsfel med hjälp av synträning. Ögats brytningsförmåga beror på hur stort och långt ögat är. På samma sätt som du inte kan få längre ben genom att springa mycket, kan du heller inte ändra ögats anatomi genom ögonträning. Synen är inte färdig vid födseln, utan bra på långt håll behöver du ändå läsglas ögon från 45 till 50 års ålder, säger Anne Odergren, chefsläk are vid Sankt Eriks ögonsjukhus. Inte heller alla brytningsfel kan korrigeras med laser. Vid kraftiga synfel opererar man i stället ofta in en tunn, flexibel så kallad ICL-lins som minskar eller tar bort synfelet. ICL- linser liknar vanliga kontaktlinser men är anpassade för att kunna sitta inne i ögat strax framför den naturliga linsen. – Metoden lämpar sig bäst för personer mellan 20 och 40 år som vill slippa glasögon eller kontaktlinser. Vissa kan ändå behöva svagare glasögon vid vissa tillfällen efter operationen, men de flesta klarar sig utan fram tills ålderssyntheten kommer, säger Anne Odergren. utvecklas under barndomen. Att träna ögat tidigt är därför ett effektivt sätt att få bra synförmåga. Det gäller både skelning och brytningsfel. – Det fungerar upp till 10-årsåldern, men det är betydligt lättare i 4- till 5-årsåldern än om barnet hunnit bli lite äldre, säger Mona Engström, ortoptist vid Globen Ögonklinik. Behandlingen går ut på att det skelande ögat eller det ögat med störst brytningsfel ska tvingas anstränga sig lite extra. Det sker genom att man sätter en lapp för ögat med bra syn. Utan lappbehandling väljer hjärnan bort det skelande ögat eller ögat med störst brytningsfel. Om det pågår under en längre tid hämmas synutvecklingen och man får ett öga med nedsatt syn. – Lappen tar inte bort skelningen eller brytningsfelet. Den är till för att träna synutvecklingen på det sämre ögat, säger Mona Engström. Själva skelningen kan korrigeras med operation eller behandlas med så kallade prismaglas. Spädbarn skelar ofta tillfälligt, innan samordningen mellan ögonen är färdigutvecklad. Skelning hos barn kan vara ärftlig, och den kan också uppstå när barnet spänner ögonmusklerna för att kompensera något annat brytningsfel. Då kan det räcka med glasögon för att skelningen ska bli bättre. Hos en del vuxna som börjar skela har skelningen oftast legat dold sedan barndomen. Den kan ge sig till känna om du blir stressad eller till exempel får diabetes eller högt blodtryck. Även långa arbetspass framför datorn kan göra att man får problem av sin dolda skelning. – Skelning har egentligen inte blivit vanligare. Att problemet ändå ökat väldigt mycket beror på att vi anstränger synen mer idag genom att titta på dator- och mobilskärmar länge. Det har gjort att en dold skelning framträder hos allt fler i vuxen ålder, säger Mona Engström. 1177 Vårdguiden nr 3 2014
Vårdguiden Lappens tränar Agnes öga
Vårdguiden Ulrika fick näthinneavlossning
Vårdguiden ..hick...
Vårdguiden Elias nya säng
Vårdguiden Så får du hjälpmedel
Vårdguiden Snuva viruset på snuvan
Vårdguiden Att glömma är mänskligt
Vårdguiden Barn tar ofta på sig skulden
Vårdguiden Jag ville inte belasta familjen
Vårdguiden Ge dig själv dig tid för motion
Vårdguiden Släpp stressen!
Vårdguiden Kroppen kämpar eller spelar död
Vårdguiden Olika barn
Vårdguiden Aktuellt i vården