Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll och krönika
Vårdguiden Tema Ögon
Vårdguiden När synen grumlas
Vårdguiden "Jag är lite synhalt"
Vårdguiden Ögonbryt
Vårdguiden Lappens tränar Agnes öga
Vårdguiden Ulrika fick näthinneavlossning
Vårdguiden ..hick...
Vårdguiden Elias nya säng
Vårdguiden Så får du hjälpmedel
Vårdguiden Snuva viruset på snuvan
Vårdguiden Att glömma är mänskligt
Vårdguiden Barn tar ofta på sig skulden
Vårdguiden Jag ville inte belasta familjen
Vårdguiden Ge dig själv dig tid för motion
Vårdguiden Släpp stressen!
Vårdguiden Kroppen kämpar eller spelar död Tips om
du känner dig stressad • Skriv ner vad som stressar dig. Ta även med sådant som kan kännas roligt, men ändå bidrar till att göra livet stressigt. • Välj dina strider. Fundera på vad som är viktigt, och vad som inte är det. Fokusera på det som du kan ändra på och acceptera det du inte kan förändra. • Säg nej till aktiviteter som du inte vill medverka i. Prioritera dig själv. Försök att undvika långa förklaringar och dåligt samvete. • Rökstopp. När du i stresssiga situationer försöker koppla av med en cigarett ökar i själva verket stressen i kroppen. Nikotinet ökar pulsen och hjärtat slår snabbare. • Sov! Sömn är en av de bästa investeringarna i hälsa och behövs för kroppens och hjärnans återhämtning. • Rör på dig regelbundet, promenader räcker. Då sover du också bättre. Motion är nästan oslagbart som mirakelmedel mot stresskänslor. • Ät regelbundna måltider, så näringsriktiga som du förmår. Allra bäst är också enkla mellanmål för jämn blodsockerbalans. • Hitta ditt eget sätt för återhämtning. Gå en promenad, lyssna på musik eller lär dig någon form av avslappningsövning du kan avbryta med när du känner att du varvar upp. • Gör bara en sak i taget - resultatet blir som regel sämre om du försöker hinna flera saker samtidigt, vilket kan öka stressen. • Träna på att göra saker långsammare som att gå, tala och äta långsammare. Välj medvetet den längsta kön i affären och tänk att det får ta den tid det tar. Kroppen kämpar eller spelar död TEXT ANNA SJÖKVIST / INGRID ROOS S Varningssignaler • Du är trött på morgonen även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad. • Du har svårt att somna på kvällen och vaknar kanske tidigt på morgonen, utan att kunna somna om. • Du känner dig likgiltig och struntar i vad som händer omkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig. • Du har lätt att fastna i negativa tankar. • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker. • Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning. • Du känner dig uppgiven, trött och tung. Det gör att du isolerar dig och minskar på sociala kontakter. • Du har tappat lusten för sex. • Du får lättare och oftare infektioner. • Du har svårare att koncentrera dig och glömmer lättare bort saker. • Du upplever att tiden aldrig räcker till och höjer därför tempot och försöker göra flera saker samtidigt. • Eftersom tiden inte räcker till väljer du bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med vänner. • Du tar till alkohol, nikotin, koffein, socker eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller som tröst. 1177 Vårdguiden nr 3 2014 tress är kroppens uråldriga reaktion för att komma undan och överleva en fara. För att kunna fly eller ta en strid reagerar kroppen med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras när stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas ut. För stenåldersmänniskan var det nödvändigt att samla kraft för att kunna ta sig ur faran och överleva. Det rörde sig då om kortvariga stress toppar och när faran var över återgick kroppen till sitt normala tillstånd. Ett annat vanligt sätt att reagera på för mycket stress är när vår hjärna uppfattar att faran är alltför stor och att vi inte har någon chans att ta oss ur situationen. Då hjälper kroppen oss genom att försöka bli osynlig, eller försvinna. Det är en uppgiven stressreaktion som ofta ger svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet i musklerna och symtom från magen. Idag är farorna av helt andra slag och stresstopparna varar ofta under längre perioder. Om stressen blir långvarig kan reaktionerna göra att vi blir sjuka. Immun försvaret blir överbelastat och vi drabbas lättare av infektioner och problem med magen. Långvarig stress kan också orsaka eller bidra till högt blodtryck, värk i axlar och nacke samt hjärtoch kärlsjukdomar. Som tur är klarar vår kropp och själ vanligtvis ganska stora påfrestningar. Det är när upprepade försök att lösa problem inte fungerar, eller när det känns som hela vår existens angrips, som vi reagerar så starkt. Om du ofta reagerar med stress i din vardag – även utan anledning, för att kroppen går på högvarv – kan stressen bli skadlig. För att kroppen och hjärnan ska fungera och må bra behövs en balans mellan de krav som du själv eller någon annan ställer på dig och dina möjligheter att leva upp till dem. Om du under en längre tid lever med för höga krav utan möjlighet till återhämtning riskerar du att stressen gör dig sjuk. Stressjukdomar kan ta lång tid att läka. Därför är det viktigt att du så tidigt som möjligt försöker ta hand om stress och obalans i ditt liv. Det finns andra hjälpmedel än piller, kaffe och alkohol för att klara vardagen. Värktabletter och lugnande eller antidepressiva medel kan hjälpa på kort sikt, men kan även ha negativa effekter som gör det svårare på lång sikt. Om du ofta upplever stress och om du till exempel får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning kan du kontakta en vårdcentral eller din företagshälsovård. Förutom att träffa en läkare kan du få prata med exempelvis en terapeut eller psykolog, eller en fysioterapeut eller sjukgymnast. 23
Vårdguiden Olika barn
Vårdguiden Aktuellt i vården