Marknad 1
Denna sida är ett samarbete Fastigheter & lokaler
Norr tar ton Text Pehr Grånefors Vi har sagt det förut men det tåls att sägas igen. Örebros stadsbild har förändrats. Norr har fått revansch. Och det allmännyttiga bostadsbolaget Öre - brobostäder (ÖBO) har en stor del i denna positiva förändring. Från att ha varit en uträknad stadsdel så har norrsidan ryckt upp sig. Och med norrsidan räknar jag, Järntorget och bort mot Svampen. Jag får räkna så då jag är född i Örebro, även om jag inte bott här sedan 1990. Att komma tillbaka nu är som att träda in i expansiv del som bara fortsätter och fortsätter att vaska fram det ena guldkornet efter det andra. Det går långsamt men det blir mer attraktivt och mer och mer spännande. Husarens gränd (korsningen av Freds - gatan/Slottsgatan) är det jag i första hand tänker på. Det som en gång i tiden var en gammal fängelsetomt har nu vuxit fram till ett kvarter att räkna med. Med en blandning av bostäder, kontor, restauranger, bar och boulebanor, något som värmer lite extra i mitt hjärta, så går min hjärna varm när jag kommer hit. Jag tänker: kanske är det läge att flytta tillbaka? Det här är ett kvarter som ÖBO ska vara stolta över. De har bidragit till att lyfta 70 Marknad Norrcity och förhoppningsvis inspirerat andra fastighetsägare, butiksinnehavare och privatpersoner att tillsammans med dem fortsätta satsa på norr och göra det levande igen. Det är en mycket lyck - ad satsning. Husarens gränd var ett projekt som kostade runt 270 miljoner. Men att ett projekt slår väl ut är ingen självklarhet bara för att man investerar mycket pengar. I fastigheten finns 47 lägenheter, från smarta citylägenheter till rymliga radhus på taket. Uthyrning och interiörbutik i bottenplan inryms även här. Självklart har man även tänkt på miljön. Husarens gränd är ett av sju hus som ingår i ÖBOs satsning för en Smart stad genom ett samarbete med InnoEnergy och KTH. Utöver att spara energi tar ÖBO steget till att själva lagra energi. I Husarens gränd finns ett batteri som lagrar energin från solcellerna på taket och bidrar till att kapa topparna i elförbrukningen. På ÖBOs hemsida går det att läsa deras vision som lyder: ”ÖBOs erbjudanden möter örebroarnas olika behov och önskemål. Tillsammans ut - vecklar vi ett attraktivt Örebro där människor trivs, vill bo och verka.” Igen börjar jag tänka: Bra, jag är ju örebroare och här skulle jag kunna trivas. Historik över kvarteret Husaren Örebro länsfängelse låg intill Karolinska skolan i kvarteret Husaren som idag rymmer ÖBOs bostäder och kontor samt Boulebar, Freshfood och Stå. Fängelset började byggas 1857, då krav kommit om att alla som dömdes till fängelse och de som dömdes till straffarbete i högst två år skulle sitta i cell. Tidigare hade fångarna i Örebro suttit i ett så kallat gemensamhetsfängelse på Slottet. I oktober 1859 stod fängelset klart efter ritningar av Fångvårdsstyrelsens arkitekt Theodor Anckarsvärd. Han ritade för övrigt flertalet av landets fängelser, däribland Långholmens cen - tralfängelse i Stockholm. Den 25 okt - ober 1859 flyttades cirka 15 fångar från slottet till det nya fängelset. Det nya länscellfängelset var efter sin tid modernt och tidsenligt. 90 ljusa och fem mörka celler fanns och byggnaden hade dessutom fått centralvärme – något väldigt ovanligt för den här tiden. Tre våningar högt med arbetslokaler i bottenvåningen och celler på andra och tredje våningen. På baksidan av fängelset fanns rastgårdar som bildade en solfjädersform kring den övervakande vaktkuren. Under sin livstid hade fängelset mellan 50 och 60 fångar per år, utom under de två världskrigsperioderna, då antalet var uppe i cirka 100 fångar per år. Med verkställighetslagen 1945 av - skaffades cellstraffet och cellfängelserna var både omoderna och svårarbetade. I Örebro län planerades under 1950-talet byggnation av ett mod - ernt fängelse i Kumla och Kumlaanstalten stod färdig 1965. Fängelset i Örebro utrymdes helt i slutet av 1960-talet och revs i början av sommaren 1972. Foto Stadsarkivet Ö̈rebro Foto Tomas Karlsson