NG Gbg 1
“JAG DRICKER FAKTISKT INGET ANNAT VIN.” Jag såg f
örresten på naturvinsguiden att Systembolaget erbjuder 32 naturvinstitlar, men en del av dem är slut och de flesta är ju på beställningssortimentet. Lite hönan och ägget kanske när det gäller Systembolaget. De väntar på större efterfrågan, högre volym på de naturviner de redan har innan de utvecklar sitt sortiment, medan konsumenten samtidigt väntar på större och bättre urval. – Först och främst handlar det om konservatism. Systembolaget har liksom det övriga vinetablissemanget länge föraktat naturvinet och det är först nu de börjar förstå att den här vågen som drar fram över hela vinvärlden inte är något som kan tänkas bort. Dessutom är Systembolaget i mångt och mycket anpassat för stora leverantörer som kan leverera till samtliga 440 butiker. Och det kan ju inte de småskaliga naturvinsproducenterna. Men vad är det som säger att det måste finnas samma vin från Ystad till Haparanda? När det kommer till direktimport, vad är dina bästa tips för de som just precis är nyfikna på naturvin, men kanske inte har grävt ned sig i information och provningar? – Jag skriver ett helt kapitel om hur man skaffar sig naturvin. På Systembolaget handlar det om det tillfälliga sortimentet där det några gånger i månaden dyker upp ett mindre antal naturviner. Dessutom finns Bolagets beställningssortiment där man kan köpa enstaka flaskor och blandlådor från landets naturvinsimportörer. Den bästa samlingsplatsen för att få koll på utbudet är naturvinsguiden. org. Och dessutom kan man köpa direkt från webbshoppar i Danmark, Tyskland, Frankrike och Spanien med leverans hem till dörren. Och här öppnar sig plötsligt den stora vida naturvinsvärlden! Hur ser din egen vinkonsumtion ut. Är den till hundra procent naturvin? Och i så fall hur länge har den varit det? – Ja, jag dricker faktiskt inget annat vin. Finns det inget naturvin tar jag gärna en bira. Hoppas att det inte låter snobbigt, men om man väl fastnat för naturvin är det inte så lätt att gå tillbaka. Debuten var väl för elva år sedan. Jag föll i och för sig inte pladask vid första glaset, men några år senare var jag liksom fast. De som säger att naturvin smakar likadant har helt enkelt druckit för lite. Här finns en hel värld av vinstilar, bortglömda druvor och okända vinländer att upptäcka. Ta bara det orangea vinet, som nu har kommit i ropet och som naturvinsrörelsen så att säga har återuppfunnit. Hur pass nördig är du, och tror du att din upptäckt av och djupdyk ned i naturvinet gör att ditt vinintresse nu är större än vad det annars skulle ha varit? – Nördig eller inte, det beror på vem du frågar. Själv tycker jag att det finns många som är väldigt mycket nördigare än jag. Och syftet med min bok, som är tänkt för alla som blivit det minsta nyfikna, är att göra naturvinet mycket mer folkligt än idag. Inte så pretto och märkvärdigt som det ibland kan bli. Att dela en flaska naturvin under en måltid med gott sällskap är grejen för mig. Att njuta, men kanske inte alltid analysera så förtvivlat mycket. Du gör i din bok besök på fem vingårdar i Languedoc. Varför hamnade du just där? – För att jag känner till det området väl, och för fyra år sedan skaffade vi dessutom ett litet hus i en by där. Den ligger mitt i det område där en del av boken utspelar sig med rader av spännande naturvinsproducenter inom några mils avstånd. Men visst kunde bokens reportage ha kunnat gjorts i helt andra trakter. Naturvinet spirar sällan i de förnäma och superkända vinregionerna utan frodas i de tidigare lite illa sedda, som just Languedoc. Vilket är rätt intressant i sig. För de områdena blir det ett slags revansch att vinerna blir efterfrågade över hela världen. Vad känner du inför det biodynamiska vinet som möjligt alternativ till det ”naturliga”? – Att odla druvorna biodynamiskt ger ofta en väldigt bra råvara, och många naturvinsproducenter gör också det. I vineriet, där vinet framställs, får den biodynamiska producenten dock använda fler tillsatser och processer än den som gör naturvin. Och vill man av något skäl undvika sådant är det naturvin som gäller. Hur övertygar man vinkonsumenter som mest känner att naturvin är, som du säger, lite för kreddigt, pretentiöst och mest för NR 09, 2020 | NÖJESGUIDEN 41 riktiga konnässörer? – Genom att avmystifiera naturvinet. Den här provningen som jag skildrar i boken är ett bra exempel på det. Deltagarna hade nog en och annan förutfattad mening om naturvin innan de kom, men när de fick veta mer om den enkla filosofin bakom och samtidigt smaka goda viner, kom de på andra tankar. Det är intressant i din bok, där du berättar om tester där folk ska identifiera naturviner, vilket ofta går men inte alltid är så lätt. Det kanske är naturvinernas både tjusning och problem, att dess skala är så bred att ett försök med ett lite för funky vin kanske kan avskräcka vissa från hela segmentet i framtiden. Men samtidigt betyder det ju att det finns så mycket större och bredare område att gå på upptäcktsfärd i. – Ja, det finns faktiskt ett brett spektrum. Från viner som smakar precis som vilket välgjort vin som helst – utan tillsatt sötma och tydlig ekighet – till viner som är smak- och utseendemässigt förbluffande. I boken skriver jag om en fransk webbshop för naturvin som har en rock’n’roll-skala som går från 1–5. Ju högre siffra desto längre från ett mer konventionellt vin, och när man provar för första gången bör det kanske vara någon av de beskedligare varianterna. Nyfiken på naturvin finns ute nu.