1177 Vårdguiden 1
Varje år får närmare 1 000 personer i Sverige MS.
Det finns ingen behandling som botar, men nya läkemedel kan lindra symtomen och bromsa sjukdomsförloppet. Läkemedel bromsar och lindrar Vid multipel skleros, MS, attackerar kroppens eget immunsystem det skyddande höljet kring nervtrådarna. Olika delar av hjär nan och ryggmärgen drabbas av återkommande inflammationer och ärrbildning som stör eller blockerar nervsignalerna. Vad som orsakar MS är inte klarlagt men ärftlighet spelar en viss roll och rökning är en riskfaktor. MS bryter oftast ut mellan 20 och 40 års ålder och är vanligast hos kvinnor. MS finns i flera former och kan ge mycket olika symtom. Synen, känseln och rörligheten kan påverkas. Synnervsinflammation är ett vanligt symtom i början av sjukdomen. Yrsel, balanssvårigheter, ihållande svår trötthet, så kallad fatigue, och värk är andra symtom, liksom inkontinens och problem med magen. Humörsvängningar och depression förekommer, liksom försämrat minne och koncentrationssvårigheter. För 20 år sedan godkändes de första läkemedlen för MS. Tidigare hade sjukvården väldigt få behandlingsmöjligheter att erbjuda. För tio år sedan kom de första högeffektiva bromsmedicinerna och under sen are år har flera nya läkemedel tillkommit. – Det pågår ett stort behandlingsskifte inom MS, säger Fredrik Piehl, specialistläkare och forskare i neurologi med inriktning på multipel skleros. Vilken behandling man får beror bland annat på vilken form av MS man har. Vanligast är skovformad MS, som innebär att besvären kommer i perioder. En del har 1177 vårdguiden 1 • 18 flera år mellan skoven, andra kan ha flera skov redan första året. Den andra huvudgruppen av MS kallas progressiv. En del har så kallad sekundär progressiv MS, som innebär att de sakta blir sämre även mellan skoven. MS helt utan skov kallas primär progressiv MS där besvären ökar sakta från början. Skillnaden i sjuklighet och funktionsbortfall kan vara stor även vid samma form av MS. För personer med svår MS kan så kallad autolog blodstamcellstransplantation, AHSCT, bli aktuell. Då tas blodstamceller från personens egen benmärg ut och behandlas för att sedan ges tillbaka. Behandlingen kan beskrivas som en omstart av kroppens immunsystem, så att det slutar attackera nervsystemet. – Det finns ett tidsfönster ganska tidigt i sjukdomsförloppet när behandlingen har optimal effekt. Om man har en funktionsnedsättning kan den ofta bli mindre efter behandling, säger Joachim Burman, överläkare vid neurologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala där patienter från hela landet behandlas med AHSCT. NATIONELLA RIKTLINJER För första gången finns nu nationella riktlinjer för vård vid MS. De gäller allt från diagnostik, uppföljning, behandling av grundsjukdom och symtom, till omhändertagande och rehabilitering. socialstyrelsen.se/nationellariktlinjermsochparkinsonssjukdom + Sök vård Om du har symtom som du tror beror på MS ska du kontakta en vårdcentral. Om besvären är kraftiga eller kommer plötsligt ska du söka vård direkt. Diagnosen MS brukar ställas av en neurolog som först undersöker bland annat reflexer, känsel och balans. För att upptäcka spår av inflammation i centrala nervsystemet undersöker man också hjärnan med magnetresonanskamera. Även ryggmärgen kan visa spår av MS. Därför tar man prov på ryggmärgsvätskan. 19