1177 Vårdguiden 1
text MARIA FRÖJDH foto ULF HUETT A llergi innebär
att immunförsvaret överreagerar och börjar bekämpa ämnen som egentligen är ofarliga. – Kroppen bildar allergiantikroppar, IgE, mot de här ämnena, eller allergenerna som de också kallas. De finns bland annat i pollen, i hudavlagringar från pälsdjur och i vissa födoämnen, säger Pär Gyllfors, specialist i allergologi på astma och allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Allergiantikropparna finns kvar i kroppen och nästa gång du kommer i kontakt med allergenet kan du få en allergisk reaktion. – Den kan vara allt från mycket lindrig till livshotande, säger han. Vanliga allergiska reaktioner är nästäppa, rinnsnuva, nysningar, röda ögon, hosta, klåda, nässelutslag, eksem och astmabesvär i luftrören. Vid matallergi kan det klia i mun och svalg och man kan få magsmärtor, diarréer och kräkningar. Även andningsbesvär och allergisk chock förekommer. Vid så kallad korsallergi, som är särskilt vanligt vid pollenallergi, får man ofta lindriga reaktioner av ämnen i mat som immunologiskt liknar de ämnen man är allergisk mot. Vanliga symtom är klåda i munnen och svullnad på läppar, i mun och svalg. Ickeallergisk överkänslighet, till exempel överkänslighet mot dofter, kan ge liknande besvär som vid allergi utan att immunförsvaret reagerar. – Då handlar det om andra mekanismer, som vi ännu inte fullt förstår, säger Pär Gyllfors. Pollenallergi är den vanligaste allergin i Sverige. Cirka 25 procent av alla vuxna får besvär någon gång från tidig vår till sensommar, beroende på var i landet de bor. Pälsdjurs allergi, kvalsterallergi, matallergi, kontaktallergi och insektsallergi är andra former. Det finns ett starkt samband 1177 vårdguiden 1 • 18 mellan allergi och astma. – Personer med allergi har en ökad risk att utveckla astma. Det gäller särskilt luftburna allergier som polleneller pälsdjursallergi. Den som är allergisk mot pälsdjur har sex till sju gånger ökad risk att utveckla astma jämfört med den som inte har någon allergi, säger han. Allergi kan komma när som helst i livet. De flesta barn blir av med sina matallergier innan de fyller sju år. Det gäller framför allt ägg och komjölksallergi som är de vanligaste ” Personer med allergi har en ökad risk att utveckla astma. Det gäller särskilt luftburna allergier som pollen- eller pälsdjursallergi.” matallergierna. Nöt och jord nötsallergi, däremot, har man ofta kvar hela livet. Både arv och miljö har betydelse för allergiutvecklingen. – Risken ökar om en eller båda föräldrarna har allergi, men man kan också bli allergisk utan att det finns i släkten, säger Pär Gyllfors. Sedan mitten av 1900talet har allergierna ökat stort i Sverige och de övriga nordiska länderna. – Vi kan se att pollenallergi fortsätter att öka bland barn. På andra områden är det oklart om vi har sett toppen. En av de vanligaste förklaringarna till utvecklingen är den så kallade hygienhypotesen. Den går ut på att vår allt renare livsmiljö visserligen ger oss en högre levnadsstandard, men immunförsvaret får för lite stimulans av bakterier, virus och andra smittämnen, så kallade mikrober. – Det är priset vi får betala för den moderna livsstilen. I Karelen vid finsk ryska gränsen kan man tydligt se konsekvenserna. – På den ryska sidan lever krea turen nära boningshusen och man städar med sopborste. I Finland används » 9