Nordens Tidning 1
om ekonomi” – Nej, så är det. Och kanske är det i
nte så konstigt när till och med trafikskyltarna visar en trist fabrik som spyr ut rök. Det är ju inte all så det ser ut i industrin idag. Hon påpekar också hur viktigt det är med arbete för unga människors självbild. – Vi får inte glömma att det här inte bara handlar om ekonomi för företagen utan också om människors välmående, det humanistiska, Frågan om utbildning och kompetens finns också på den andra sidan livet, de äldre. Medellivslängden i Sverige har ökat oavbrutet sedan mitten av 1800-talet och är nu runt 84 för kvinnor och över 80 också för män. Det är något som påverkar på utbildningsområdet. – Det finns många undersökningar som visar att alltfler vill fortsätta jobba efter den vanliga pensionsåldern. Vi behöver kompetensutveckling hela livet. Hur man ska lösa det vet jag inte, men det handlar om att öppna upp Komvux och en rad olika saker tror jag. Flexibilitet är ett nyckelord för framtiden – Idag kan vi se var bristjobben finns men vi vet inte hur det ser ut i morgon. Titta på digitaliseringen. Det finns mycket filosofier kring den men vart det kommer att leda inom olika områden vet vi ännu inte. Därför måste vi vara flexibla inom utbildningarna, säger hon. Hon nämner en käpphäst för Svensk Näringsliv; att utvidga rot- och ruttjänsterna – Rut och rot har skapat många jobb som inte fanns tidigare. Därför tror vi att det borde satsas ännu mer på det. Just när det gäller äldre finns det idag företag som Veterankraft exempelvis, det fungerar alldeles utmärkt. Hon tror att ett utvidgat rut och rot också kan vara en del av lösningen för arbetslösheten för de som kommer från andra länder till Sverige. – Jag tror på snabbspår för de som kommer hit och har olika utbildningar i bagaget. Men hälften av dem som kommer har knappt ens grundskola och det går inte att utbilda bort. Då är det bättre att utöka satsningen på det vi kallar vardagsjobb, säger Caroline af Ugglas. Situationen är värre än på mycket länge anser hon Sverige är ännu världens främsta exportland sett per capita exempelvis. Men det är en position som försvagas. Ändå är hon trots allt optimistisk. – Absolut. Människan är i grunden ett klokt djur så vi löser det här också. Vi har klarat stora omställningar förut . Och till slut kan jag inte låta bli att fråga hur ofta hon får höra kommentarer kring att hon är namne med den kända sångerskan och artisten Caroline af Ugglas. – Varje gång jag träffar en människa som jag inte träffat förut, säger hon lite trött. Så nu har jag sållat mig till den skaran. håkan SöderBerg Svenskt näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt näringslivs medlemmar. Europeisk arbetsrätt hotar den nordiska modellen – ny rapport från NFS Den nordiska modellen, med starka självständiga arbetsmarknadsparter och hög grad av arbetsmarknadsreglering genom kollektivavtal är unik. Den är framför allt unik i ett vidare europeiskt och internationellt perspektiv. en välorganiserad och inflytelserik fackföreningsrörelse byggd på en hög organisationsgrad har varit förutsättningen för den nordiska kollektivavtalsmodellen; ett systematiskt förhandlingssystem för kollektivt fastställande av lön och arbetsvillkor. Jämte fredsplikten – som innebär att strejk och lockouter inte förekommer i tid och otid – har detta inneburit en hög förutsägbarhet på den nordiska arbetsmarknaden och bidragit till jämlikhet och konkurrenskraft, som i förlängningen skapat tillväxt och resurser åt välfärden. För den nordiska modellen utgör partssamarbetet därför både stommen och garanten på en och samma gång. Samtidigt innebär partsmodellen att vi i norden har en förhållandevis låg grad av arbetsmarknadsreglering genom lag. istället är det parterna som kollektivt reglerar sådant som löner, arbetsvillkor och omställning. Enligt en ny rapport från nFS, ”europa och den nordiska avtalsmodellen”, författad av professor Jens kristiansen från köpenhamns universitet, hamnar vår nordiska modell med kollektivt förhandlade avtal många gånger i konflikt med den detaljerade lagstiftningen från Bryssel. det har gradvis skett en förskjutning från kollektiva överenskommelser till lagstiftning genom implementering av europeiska förpliktelser. Problemet är att fackliga landvinningar i allt större utsträckning hotas av eu-lagstiftning och utmanar den nordiska modellen. Rapportens redaktör, Dr. Jur. Jens Kristiansen, professor vid Köpenhamns universitet. Foto taget under Nordisk Facklig Kongress, Køge, maj 2015. Ett exempel är den riksbekanta lex laval, som inte bara går stick i stäv med modellen, utan också utmanar fundamentala och universella fackliga rättigheter. däribland föreningsfriheten, den kollektiva förhandlingsrätten och rätten att vidta stridsåtgärder. det var mot bakgrund av dessa som Byggnads och elektrikerna 2004 blockerade den lettiska byggfirman laval un Parteri i syfte att förhindra social dumpning. efter att ha rådgjort med eu-domstolen dömde emellertid arbetsdomstolen de svenska facken att betala byggfirman dryga böter för att olovligen ha satt firman i blockad. Stridsåtgärderna innebar nämligen att den fria rörligheten för tjänster begränsades. Med hjälp av rättsfall liknande det ovan, avslöjar Jens kristiansen i sin redogörelse de utmaningar som bidrar till att rubba den nordiska modellens grundvalar. Rapporten finns att läsa genom att följa länken nedan http://www.nfs.net/aktuellt/europa-och-den-nordiska-avtalsmodellen-27335488 nordens tidning nr 3 | 2015 7 FOTO. JOSé Pérez JOhanSSOn