Tidningen Energi 1
FOKUS Restvärme S – Ett sätt att kunna använda me
r av restvärmen är att binda samman fjärrvärmenäten. Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen – Det befintliga antalet datahallar var inte så många när vi startade och vi ville locka dit fler aktörer. Peter Sivengård, affärsansvarig för Öppen fjärrvärme, Stockholm Exergi 20 NR 4 2023 TIDNINGEN ENERGI verige är bäst i Europa när det gäller att ta tillvara restvärme, som står för runt en fjärdedel av den totala fjärrvärmeanvändningen. Men potentialen är mångdubbelt större. Energimyndigheten bedömer att det finns en potential på drygt 100 TWh till 2045 och där en ansenlig andel kommer från nya industrier och vätgasproduktion – båda som en följd av elektrifieringen. – För att ta tillvara den nya restvärmen är lokaliseringen central, för värmen måste kunna transporteras till rimlig kostnad och ha en tillräckligt hög temperatur för att det ska bli ekonomiskt lönsamt med en sådan affär, betonar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen. Sverige har en lång tradition av att ta vara på högvärdig spillvärme från industrier och lågvärdig restvärme från avloppsreningsverk tillsammans med storskaliga värmepumpar, vilket är något som nu Europa tar efter. På senare år har det även tillkommit restvärme från datahallar och i viss mån även mindre anläggningar som livsmedelsaffärer. – Ett sätt att kunna använda mer av restvärmen är att binda samman fjärrvärmenäten mellan olika orter, som vi ser i bland annat Gävle–Sandviken och Skellefteå–Skelleftehamn, säger Erik Thornström. – Det gör att man kan nå fler kunder och det skapar förutsättningar för att man kan bära större kostnader om industrin ligger en bit ifrån kunderna. Att kunna nå ut till många kunder gör att lokaliseringsaspekten blir allt viktigare vid nyetablering av verksamhet som kan leda till stora restvärmeflöden. Detta är något som man arbetar med i Stockholm vad gäller datahallar. Bakom samarbetet Stockholm Data Parks står bland andra Stockholm Exergi, Ellevio, Stokab och Stockholm Business Region, vilka samordnar allt som behövs för att locka internationella datahallsföretag. Det handlar om mark, elnät, fiberanslutning och möjlighet till värmeåtervinning. Samarbetet, som startade 2017, kom till som en breddning av Stockholm Exergis erbjudande Öppen fjärrvärme där företag kan sälja sin restvärme till marknadspris. – Det befintliga antalet datahallar var inte så många när vi startade och vi ville locka dit fler aktörer. Genom att hjälpa dem med en rad praktiska saker underlättar vi för en sådan etablering, förklarar Peter Sivengård, affärsansvarig för Öppen fjärrvärme. Bakgrunden till Öppen fjärrvärme, som startade för nästan tio år sedan, var att Stockholm Exergi ville konkurrenssätta sin egen värmeproduktion. – Förenklat så innebär det att om andra kan leverera energi till vårt nät på ett billigare sätt än vi själva kan så är vi intresserade av den energin. Vi har ett stort fjärrvärmenät och därmed goda förutsättningar att få avsättning för värmen, säger Peter Sivengård. Öppen Fjärrvärme är en handelsplats med lika villkor för alla som vill leverera energi och är uppdelad i två delar – det norra fjärrvärmenätet respektive södra fjärrvärmenätet i Stockholm. Idag levererar omkring ett 20-tal företag och verksamheter restvärme dit. Drygt hälften är datahallar, medan resterande andel är småskalig processindustri, livsmedelsbutiker och krematorier. De levererar 120 GWh om året och fler leverantörer är nu klara att ansluta. Temperaturkraven är 68–80 grader från Stockholm Exergis sida. Moderna datahallar har restvärme på omkring 30 grader och för att kunna användas i fjärrvärme nätet i Stockholm höjs värmen med hjälp av värmepumpar. – När vi började sälja in vår idé till datahallar låg fokus hos dessa kunder helt kring lönsamhet, men där har vi sett en stor svängning med tydligare krav från kundernas kunder och investerare som vill se att datahallarna har värmeåtervinning, säger Peter Sivengård. I EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv som kom i september adresseras restvärme i flera artiklar, bland annat blir det bindande krav att använda restvärme från datahallar när det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Nationellt, regionalt och lokalt (med kommuner mer än 45 000 invånare) ska man göra energiplaner och där ska man utvärdera restvärme potentialen. Det är inte bara politiken som styr mot ökad restvärme användning. För energibolagen kan en satsning på restvärme leda till en ökad riskspridning i bränslemixen. Med biobränslepriser som på kort tid har ökat 70–80 procent och en avfallsbränslemarknad med minskad betalningsvilja hos kunder är tillförselsidan alltmer ansträngd för många energibolag. Det gör det extra angeläget att titta på alternativ. Samtidigt innebär restvärmesamarbeten en annan typ av kompetens än om energibolaget har egen produktion. – Det kräver både mer kompetens och att man har ett stort kunnande inom riskhantering hos energibolaget. Dessutom behöver energibolaget vara drivande – industrin ser sällan det här som en viktig fråga, säger Anders Ericsson, vd på Adven. – Men miljöfrågan har växt hos industrin och med tydligare miljökrav kring kylning så finns ett ökat intresse att hitta avsättning för restvärmen. Adven förser drygt 50 orter i Sverige med fjärrvärme producerad av återvunnen och/eller förnybar energi. I Torsby, Avesta, Nynäshamn och Timrå står restvär