Tidningen Energi 1
Hållbarhet Nytt liv för turbinbladen Även om vind
kraft är ett förnybart energislag har kraftverken i sig knappast visat sig vara särskilt förnybara. Särskilt turbinbladen har ofta bara gått till deponi eller eldats upp. Men nu pågår en rad projekt för att återvinna eller återanvända turbinbladen. TEXT: JOAKIM RÅDSTRÖM E 38 n hel värld såg det klassiska fotot i början av 2020 där stora, tunga turbinblad i komposit material (glasfiber och härdplast) grävdes ned i långa rader på en soptipp i USA. Det här var väl inte vad vi förväntade oss när vi började bygga ut den förment förnybara vindkraften? Inte är det mycket bättre här hemma i Sverige. Tidigt i somras damp Riksrevisionens granskningsrapport ned över hur turbinblad tas om hand efter drift. I korthet: inte alls. Även om volymerna av uttjänta blad än så länge är små. – Det är okänt hur de flesta turbinblad har hanterats, men troligen har de förbränts eller deponerats. Och då finns det ju förbud mot förbränning och deponering i svensk lagstiftning som skulle kunna gälla för bladen, säger Fredrik Engström, projektledare för granskningen vid Riksrevisionen. Anledningen till återvinningsmisslyckandet är att turbinbladen har hamnat i en sorts gråzon, där det inte varit säkert huruvida de förväntas falla under den aktuella lagstiftningen eller inte. I slutänden finns det därmed risk för att vindkraftens aktörer frångår avfalls hierarkins klassiska krav på att avfall i första hand ska återanvändas eller materialåtervinnas. För att lösa dagens dilemma menar Fredrik Engström att Naturvårdsverket bör få i uppdrag att följa upp hur nedmonterade vindturbinblad hanteras och upprätta en sorts överblick över situationen. – Dessutom behöver man ge vägledning till miljötillsyns myndigheterna dels om hur avfallsbestämmelserna ska användas på hanteringen av uttjänta blad, dels kring vilka tekniker för materialåtervinning som kan bli aktuella, förklarar han. NR 4 2023 TIDNINGEN ENERGI Det är okänt hur de flesta turbinblad har hanterats. Fredrik Engström, projektledare, Riksrevisionen Under och efter Riksrevisionens granskning togs faktiskt snabbt ett antal beslut. Bland annat fick Energi myndigheten i uppdrag från regeringen att göra en fortsättningsutredning med syfte att ta fram förslag på åtgärder och eventuella nya författningsförslag, samt beräkna miljö- och klimatnytta av åtgärderna. Uppdraget – ”Cirkulär hantering av solcellspaneler och vindturbinblad” – tillföll forskningsinstitutet Rise. Cecilia Mattsson, forskare inom polymera material och återvinning vid Rise, driver utredningsarbetet. – Om en produkt innehåller mer än 10 procent plast och trä får man inte skicka dem på deponi. Vind turbinblad innehåller cirka 30 procent av dessa material. Men lagen är generell och inte inriktad specifikt på vindturbinblad, berättar hon. I korthet finns alltså inget fungerande avfallssystem för värdekedjan kring turbinblad, menar Cecilia Mattsson. – Men det är ett mycket positivt steg att ett uppdrag tagits fram för att följa upp Riksrevisionens granskning, lägger hon till. Ä Vindturbinblad innehåller cirka 30 procent trä och plast. Cecilia Mattsson, forskare, Rise ven branschen i sig verkar ha vaknat till utmaningen, om än sent. Idag har de flesta stora turbintillverkare långtgående visioner för sitt hållbarhetsarbete. Exempelvis har Siemens Gamesa satt som mål att turbinerna ska vara fullt återvinningsbara till 2040, och turbinbladen redan till 2030. Vestas har som mål att återvinna 94 procent av allt material till 2030 och 100 procent till 2040. Och så vidare. En annan aktör som driver på för hårdare lagstiftning, slutna avfallsströmmar och gemensamma branschstandarder är den europeiska vindkraftsorganisationen WindEurope och dess arbetsgrupp för hållbarhet. – En viktig fråga för branschen nu är att visa att