Tidningen Energi 1
SJÖVÄRME I SVERIGE Det är enbart Stockholm Exergi
som använder sjövärme i större skala. Även Eon har ett par tre mindre anläggningar för sjövärme. Källa: Energiföretagen Fabian Levihn visar runt i Stockholms dolda energianläggning. ledande europeisk leverantör i Österrike. Där konstruerades den första kommersiella värmepumpen redan 1856, så det var ingen pilotanläggning man beställde, utan enbart den största. Också Värtaverket hade övat på konceptet. Under ett par år hade man testkört en stor värmepump vid Louddens reningsverk längre neråt Gärdet, men då med renat avloppsvatten som värmekälla. Det var där man samlade på sig värmepumpskompetensen och putsade argumenten inför kommunfullmäktige. Det blev så lyckat att staden också beslutade att skrota olja som bränsle i det då planerade Hammarbyverket. Nu krokade man istället på trenden med vattenvärme genom att ta energin från Henriksdals reningsverks avloppsvatten. Man behövde inte ens tänka nytt. Därför är värmecentralerna i Ropsten och Hammarbyverket byggda efter samma ritning med nära på identiska aggregat. Så dimensionerna höll sig stora även för avloppsvärmen. Fortfarande är Hammarbyverket världens största värmepumpsanläggning som utvinner fjärrvärme ur avloppsvatten. Idag har verket sju värmepumpar på totalt 225 MW. 34 NR 4 2023 TIDNINGEN ENERGI 275 MW är den totala effekten på Stockholm Exergis värmepumpar för sjövärme. Ropsten blev å sin sida Europas, kanske också världens, största värmepumpsanläggning för sjövärme med en sammanlagd effekt kring 275 MW, inklusive sladden Ropsten 3 som utrustades med sex värmepumpar på 21 MW styck. U nder 1980-talet byggde Stockholms kommunala energibolag stora värmepumpsanläggningar på löpande band. Motivationen var en blandning av den växande storstadens ökande värmebehov och höga energipriser, då särskilt på olja, samt kärnkraftens expansion. All ny planerad kraftproduktion skulle ge ett stort elöverskott till låg kostnad, resonerade man. Elförbrukande värmepumpar sågs därför som en smart lösning även på lite längre sikt. Det man rimligtvis inte hade full koll på var framtidens och omvärldens utveckling, men lite tur ska man också ha. Den idag supersmarta balanserande nyttan som värmepumparna har fått i det moderna energisystemet växte fram som en bonuseffekt. Det blev också mycket gynnsamt när det huvudsakligen ekonomiska beslutet att skippa oljeeldning i Hammarbyverket se