Tidningen Energi 1
Allt ljus på Rebecca Samuelsson Utvecklar nya fle
xmarknader De senaste åren har allt fler elnätsbolag fått upp ögonen för flexibilitet för att klara flaskhalsar och ökade krav på elektrifiering. Men hur går man tillväga för att starta en flexmarknad? Eons affärsutvecklare Rebecca Samuelsson förklarar vad som krävs. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: MARC FEMENIA I 30 november startade Eon en ny flexmarknad i Hässleholm. Nu kan aktörer i den skånska järnvägsknuten tjäna en extra slant om de kan öka eller minska effekten med minst 0,1 MW under timmar då elnätet har brist på kapacitet. – Det är en teknisk begränsning i vårt nät som gör att vi annars inte skulle kunna ansluta nya kunder. Med denna flexibilitetslösning kan vi klara nya anslutningar snabbare än vad vi hinner bygga bort begränsningen, säger Rebecca Samuelsson. Det som händer i Hässleholm kommer troligen att bli allt vanligare runt om i landet. Ökade behov och större befolkning driver på elanvändningen och då gäller det att kunna klara effekttopparna med hjälp av flexibla elkunder. Den nya flexmarknaden i Hässleholm är Eons tredje. Sedan tidigare driver men en marknad i södra Skåne samt två i Stockholmsområdet. Eon har även utvecklat en plattform, Switch, som elnätsägare kan använda för att starta egna lokala marknadsplatser för flexhandel. Intresset för flexmarknader har dock varit lite svalt de senaste åren under corona och elpristoppar (med naturlig flex som följd), men nu kan man nog förvänta sig ett ökat behov under kommande år. – Jag tror att det kommer vara jätteviktigt – dels för att lösa de flaskhalsar som uppstått i elnäten på platser där samhället utvecklas snabbare än utbyggnaden i näten, dels då nya typer av anläggningar ändrar flödena i elnätet genom batterier och solceller, säger Rebecca Samuelsson, som innan Eon bland annat arbetat med flexfrågor på Energiforsk. Flexmarknaderna är fortfarande ganska omogna med låg likviditet och att få med kunderna är inte alltid så enkelt, menar Rebecca Samuelsson – Det krävs vissa styrsystem för att delta, men NR 4 2023 TIDNINGEN ENERGI många anläggningar och resurser har det inbyggt redan idag. Sedan måste du aktivt gå in och lägga bud, vilket innebär en viss upplärningskostnad. Samtidigt finns det exempel på företag som dragit sig ur eftersom affärscaset varit för dåligt helt enkelt. – Ja, flexmarknaden behöver utvecklas för att nå upp till samma kapacitet som till exempel Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader. Men vi jobbar för att skapa ett bättre affärscase för våra leverantörer så att de kan tjäna en slant. Bland annat genom att erbjuda en tillgänglighetsersättning – som innebär att leverantören får betalt av oss genom att ha tillgängliga resurser på plats. Även på EUnivå händer det mycket inom flexområdet. EU-kommissionen har sedan länge tryckt på vikten av ökad efterfrågeflexibilitet, bland annat i det så kallade Ren energi-paketet. Och nu arbetar EU bland annat med att ta fram nätkoder – gemensamma riktlinjer – för flexmarknaderna. I detta arbete deltar även Rebecca Samuelsson som expert i EU DSO Entitys arbetsgrupp. – Vi tar fram övergripande ramar där vissa detaljer sedan kan anpassas till nationella förhållanden. Detta kommer ge oss elnätsägare mycket mer tydlighet i hur vi kan utveckla våra marknader. Jag hoppas att vi har ett godkänt förslag i slutet av 2024, säger Rebecca Samuelsson. På Eon är man väl förberedd på de kommande besluten och har plockat in flexfrågan i sin strategi. Vad tjänar ni egentligen på att driva flexmarknader? – För vår del handlar det om att vi kan ansluta kunder snabbare. Det finns också en hållbarhetsaspekt. Lyckas vi skala upp och ha likvida flexmarknader behöver vi kanske inte bygga ut nätet lika mycket på lång sikt heller. Att inte använda nätet mer effektivt än vad vi gjort hittills är resursslöseri, säger Rebecca Samuelsson.