Tidningen Energi 1
nare visade sig vara ett byte till en mycket klim
atvänlig energikälla. För att ändå säkra en eventuell nedskalering föreslog Värtaverket det udda greppet att Ropsten 3 skulle vara en flyttbar anläggning, i praktiken flytbar. Den byggdes därför på en pråm så att den lätt kunde släpas vidare till annan ort om den eldrivna värmeproduktionen blev för kostsam. Fiffigt tänkt, tycker Fabian Levihn, rent av ett tips till andra kustnära kommuner som har trångt om plats på land. En pråm är ett fartyg som med rätt underhåll kan ligga i sjön till evig tid. – Ropsten 3 skulle inte användas särskilt länge. Det fanns en stark förväntan på ökad elförbrukning i samhället och anläggningen skulle bli onyttig, säger Fabian Levihn. Den dagen kom aldrig. Efterhand minskade elöverskottet och priserna höjdes, men nyttigheten fanns kvar tack vare att hela energisystemet förändrades. Idag är det inte kärnkraften som motiverar sjövärmens drift utan vindkraft. Elmarknaden avreglerades och med tiden blev allt så komplext, intermittent, volatilt, flexibelt och en rad andra synonymer för oplanerbarhet att den provisoriska pråmen ligger kvar, mer nyttig än någonsin. – Sjövärmen ger Stockholm en stor fördel och många möjligheter till förbättrad kapacitet. Och den går utmärkt att kombinera med våra stora kraftvärmeblock, säger Fabian Levihn. Logiken bakom systemet förutsätter en ständigt flexibel balans mellan olika typer av energiproduktion och energipriser. När tillgången på vindkraft är god och elpriserna låga är Stockholm Exergi nettokonsument av el. – Då använder vi så mycket el som möjligt för att göra fjärrvärme av värmepumpar och elpannor. I motsatta fall när elpriserna blir för höga ökar man istället värme- och elproduktionen från det bioeldade kraftvärmeverket. Då prioriteras värmepumparna ner. Istället trendade solvärmen fram på den förnybara S amtidigt ligger sjövärmen i beredskap för att avlasta kraftvärmen om priserna på biobränsle sticker iväg. – Med sjövärmens värmepumpar kan vi hantera både väldigt höga och väldigt låga energipriser. Det hjälper oss att minska risken för stora variationer i råvarupriserna, säger Fabian Levihn. Förmågan att lokalt kunna agera åt båda hållen kommer bli väldigt viktig framöver, menar Fabian Levihn. Växlandet mellan produktion och konsumtion av el kan bli en kritisk förmåga för både energisystemet, ekonomin och energikunderna. I Stockholm har vattenvärmen blivit en grundläggande förutsättning för hela energisystemet. Tillsammans bidrar sjövärmens 275 MW och 225 MW från renat avloppsvatten med mer effekt i energisystemet än vad hela Uppsala kan göra av med en kall vinterdag. Betydligt fler fjärrvärmenät än hittills hade kunnat bygga några insug med sjövärme, tycker Fabian Levihn. Tid till insikt har det funnits gott om men nu blev det inte så, av olika marknads- och politiska orsaker. värmemarknaden. Med sina soluppvärmda vattenfyllda solfångare fick man samhällsbidrag till allt större anläggningar kopplade till fjärrvärme. Efterhand försvann nyhetens behag och marknaden tynade bort. Solvärmeparken på 1,5 MW i Härnösand var 2021 den första stora nybyggda anläggningen på tjugo år. Detta nämns då vi i all blygsamhet kan påminna om att också sjövärme är lagrad solvärme. Sveriges största solenergilager är emellertid helt osynligt fast det ligger mitt i synfältet för landets 82 kustkommuner. Avloppsvärme från renat avloppsvatten är däremot en uppskattad kommunal energiform. – Värme från avloppsvatten kan vara några grader varmare och upplevas ha ett högre värde men det motiverar inte tystnaden kring sjövärmen, säger Fabian Levihn. Sjövärme är lätt tillgänglig, kostnadseffektiv och välkänd teknologi. Avloppsvärme kräver trots allt att det finns ett reningsverk i närheten, påpekar han. – Det som behövs är tydliga incitament och ett större intresse från omgivningen men det har vi idag svårt att se. TIDNINGEN ENERGI NR 4 2023 35 Sjövärmen ger Stockholm en stor fördel och många möjligheter till förbättrad kapacitet. Fabian Levihn, forskningschef, Stockholm Exergi