Bumsen 1
besvärligt med sina tunga maskiner i sanden men d
et fanns hjälp för de som behövde. Det var förstås ett stort antal mc i varierande utförande och den jag lade lite extra märke till på invigningen var en helt ensam BMW R1200 RT från USA, han var också helt själv då nationalsången spelades, lika för alla. Vi har inget annat på programmet denna dag så vi går runt och ser oss omkring men sökte oss snart tillbaka till vårt boende. Värmen är som förväntat men det är ändå c:a 5° varmare än normalt för årstiden upplyser oss lokalbefolkningen. Ser oss omkring i Zadars gamla stad och planerar en liten kursändring. Bestämmer oss för att ta färjan från Split istället för från Dubrovnik, mest för min del då det kommer att ta mer tid än vad jag har möjligt att vara borta från jobbet. Vi bestämmer oss även för att lätta litet på packningen. Sture packar ned en hög ”onödigt varma” kläder och det visar sig bli hela åtta kg som skall skickas med posten till Sverige. Frakten gick på 240 kr och Sture kände sig nöjd. Nattfärja och hotell i Florens Vi kom fram till Split strax efter lunchtid och då vi köpt biljetter till Ancona i Italien hade vi gott om tid. Av vakten blev vi anvisade en bra plats vid första grinden och sedan följde en hel del passkontroller. Den första var när vi köpte biljetterna, andra gången direkt efter grinden till hamnen, tredje gången ombord och fjärde gången när vi fick vår hytt. Kändes tryggt, här smiter ingen in. Går ut på däck för att se ljusen från samhällen och vi säger hej då till Kroatien. Har du möjlighet så unna dig en resa hit. Efter landstigning på Italiensk mark i Ancona vid 8-tiden kör vi ut från staden och försöker hålla oss till kustvägen samt tar sikte mot Rimini och Florens, när vi närmar oss Rimini svänger vi av mot Florens för att slippa den delvis långsamma trafiken i tätbebyggda områden, för här finns det långt fler gator, hus och bilar än hemma! Åker förbi många trevliga platser men det enda vi unnar oss denna dag är bensin, mat och litet fika. 42 BUMSEN 4 – 2010 I utkanten av Florens testade vi ett hotell men priset låg på 300-400 €/person, som billigast! Tja, ibland hamnar man liksom på fel nivå. Vi tipsas om ett annat hotell som visade sig bli det trevligaste hotellet på denna resa. Trevlig ägarinna och lika trevlig inredning. Talade engelska så bra att jag frågade om hon var engelska men hon hade bara bott där en kortare tid. Först visade hon rummet och frågade om det passade. Jodå, hur fint som helst och sedan ville jag pruta 10 €. Jodå, det var ok, sa hon med glimten i ögat eftersom rummet just blivit avbokat. Efter incheckningen tog hon sen tag i ena väskan och passerade trappan med god fart fram till rummet, vilken service. Frukost serverades på ett snyggt dukat bord med nybakat bröd, gott tilltugg och nypressad juice. Ett fantastiskt boende och ett hotell som rekommenderas. Rosary Garden var namnet. Ferrari och Gardasjön Förmiddagen är vigd åt ett besök på Ferrari i Maranello. En klassisk bil med karisma och naturligtvis gäller det att bara se men inte röra. Då jag kommer ut har Sture hamnat i samtal med några italienare som tycker att vi har en bra bit kvar tills vi är hemma, kan väl vara så men ack så bekymmerslöst. Tar in GPS-rutten mot Gardasjön och kommer fram vid 15tiden. Hade tänkt leka kock och fixa oss egen mat men affärerna är stängda, så är det tydligen på söndagar men på restaurangerna finns det gott om läckerheter. Mätta och belåtna tog vi oss sedan fram längs sjöns västra sida, men vad sakta det gick och solen värmde som aldrig förr. Så småningom flyter i alla fall trafiken i 40-60 km/tim men det är ingen ide att försöka köra om för kön är kompakt. Lyxvillor avlöser varandra och är mycket vackert belägna vid Gardasjöns strand. Det börjar skymma och vi är på väg SS 45, passerar Trento och kommer in på väg SS 12, stannar till och beslutar att söka natthärbärge. Slumpen har valt var vi stannar, den här gången kom vi till ett hotell med god (hög) ljudnivå i restaurangen, här var det fest! Inga problem, rum finns det och till att börja med kör de ut sin egen bil ur garaget så vi kan parkera där, ”service minded” så det förslår. Det visar sig vara en gäst från Kanada/ USA som ska lära sig eller lära övriga att klättra i bergen, av deras engelska lät det som ett troligt scenario. Jaufenpass Åker mot Timmelsjoch-passet men några kilometer från toppen är bommen nere och vi måste vända om då vi fick besked om att det kommit drygt en meter nysnö under natten. Vi är nu i Österrike och siktar istället in oss mot Jaufenpass på 2094 m.ö.h. Det blåste på toppen och med bara 7-8 plusgrader blev det inget långt stopp, men vilken härlig väg för att inte nämna utsikten. Vi tar oss fram på mindre vägar och framför oss har vi Brennerpasset. Stannar till på museet i Scharnitz, strax före gränsen till Tyskland, där finns en hel del mc och bilar och dessutom med prislapp på allt. Molnen över oss blev mörkare och mörkare och i en affär fick vi tips om hotell i närheten. Ett riktigt skyfall passerade strax efter vi kommit in på vårat rum och visst är det skönt med tak över huvudet en sådan gång. München Lite kyligt på morgonkvisten, jämfört vad vi upplevt tidigare, men nere på tyska låglandet stiger tempen snabbt till dryga 20°C. Rutten hade ställts in mot BMW i München och det kändes lugnt och skönt att köra i den tyska trafikordningen. Väl inne på BMW i München blev vi väl mottagna. Själv stod jag och tittade på deras skärm för några bilar och sa jag var intresserad av deras ”mörkerradar”. Visst sa han och slog på tändningen och visade hur den fungerade. Vi gjorde ännu en korrigering av rutten och styrde sedan mot Wünderlich i Koblenz/Sinzig. Under pågående körning drar tankarna iväg mot allt som sagts om Autobahn, men tycker ändå att som matarled är Autobahn mycket bra med en disciplinerad trafik och deras omdirigering vid vägarbeten klarar man också på ett smidigt sätt. Övernattning blir på ett boende i nära anslutning till Wünderlich, Hotell Rhein Ahr. Vem visade oss till hotellet? Rätt svar: GPS:en. Ett fantastiskt hjälpmedel på resor men läs även in kartan i grova drag. Först på plats redan innan affären öppnade, så brukar det vara för långväga kunder. Sture handlade det han skulle och min GS önskar få påfyllning av motorolja och det bjöd Wünderlich på. Mot Danmark och cirkeln sluts Programmerar in Puttgarden och Danmark och sedan är det bara att gno på i blåsten och endast 15°C. I Rödby, endast fem minuter före ombordkörning, kom vårt första regn, hjälm på. På fast mark i Danmark igen och nu ska vi söka ett natthärbärge utomlands för sista gången denna resa. En ”dejlie” dansk frukost, en stor rak dansk väg (E4:an) och en liten sväng till färjan i Helsingör. Väl ombord så stöter vi på folk som kände igen oss från FIM-rallyt i Zadar. På svensk mark igen och cirkeln blev sluten då vi kört mc i 10 länder utan skador. Visst ger sådant mersmak och många minnesvärda stunder, nästa resa är på G, kanske Skottland - England - Normandie, Nordkapp - Casablanca eller varför inte inom vårt fina Sverige, vi får se. Tack Sture som reskompis men nu åker vi skilda vägar, jag till Piteå och Sture via västkusten till Karlsborg. Några erfarenheter som kan delges, förstås personliga men ändå. • Alla kan åka ta det bara lugnt och kom ihåg att du aldrig åker fel, bara andra vägar, även med GPS. • Etapplängden anpassas efter om du bara vill köra eller ta del av naturen, sevärdheter etc. • Rätt klädd med ”lagom” varma kläder (hur nu det skall ordnas?) • Ett sätt att planera resan/vägar kan vara att se på Google-kartor.