Nordisk Energi 1
BIOENERGI REPORTAGE sammansättning. Detta kan åst
adkommas genom att blanda två olika biomassor eller genom att tillsätta en liten mängd av ett så kallat additiv till biomassan. På så vis kan den biomassa som redan är tillgänglig förbrännas på ett renare sätt. Denna metod för att med ett specifi kt syfte designa en bränsleblandnings totala kemiska sammansättning utifrån noggranna analyser kallas för bränsledesign. Vid Umeå universitet har fl era studier genomförts både med olika bränsleblandningar och olika additiv, som kalcium, svavel och lermineralet kaolinit. Arbetet, som bedrivits med hjälp av en teoretisk askkemisk modell samt laboratorieoch bänkskaleförsök, visar att bränsledesign fungerar i industriell skala. Omvandling av biomassa Både i Sverige och internationellt arbetar många forskare också med att utveckla processer som gör det möjligt att på ett kostnadseff ektivt sätt omvandla biomassa till gasformiga och fl ytande biobränslen. De gasformiga och fl ytande biobränslen som framställs kan precis som fasta biobränslen användas för att producera värme- och el och de har då fl era fördelar jämfört med fasta biobränslen. Till exempel har fl ytande och gasformiga biobränslen en högre energidensitet och är lättare att lagra och transportera. Gasformiga och fl ytande biobränslen kan dessutom användas för att ersätta fossila fordonsbränslen genom att de förädlas ytterligare till olika slags biodrivmedel. Omvandling av biomassa till förnybar biogas, kan bland annat ske med hjälp av termokemiska processer. I dessa så kallade förgasningsprocesser används en hög temperatur, på mellan 800 och 1 500 grader Celsius, och högt tryck, i kombination med ett förgasningsmedium för att bryta ner biomassan. Förgasningsmediet kan vara antingen luft, syrgas eller ånga. Förgasning Luftblåst förgasning, det vill säga förgasning där luft används som förgasningsmedium, har redan kommersialiserats i liten skala. Till exempel har det svenska företaget Meva Energy tagit fram en kommersiell demonstrationsanläggning för luftblåst biomassaförgasning i Hortlax i Piteå. Syftet med anläggningen är småskalig kraftvärmeproduktion och kapaciteten är totalt 2,4 megawatt värme och 1,2 megawatt el. Den gas som bildas vid luftblåst Nordisk Energi 1 2021 förgasning består emellertid till ungefär hälften av kväve och lämpar sig därför inte för till exempel framställning av biodrivmedel. Vid syrgas- eller ångblåst förgasning bildas istället en gas som huvudsakligen består av kolmonoxid, väte och metan. Denna så kallade syntesgas kan utöver värme- och elproduktion även användas för att framställa både biodrivmedel, som biometan, DME och Fischer-Tropsch-diesel, och en mängd olika kemikalier. Produktion av syntesgas via förgasning av biomassa sker än så länge inte i kommersiell skala, men processen har på fl era håll demonstrerats i förkommersiell skala. Under projektet GoBiGas (Gothenburg Biomass Gasifi cation Project), som bedrevs av Göteborg Energi i samarbete med Chalmers, producerades till exempel biometan genom förgasning av skogsråvara i en storskalig demonstrationsanläggning med en kapacitet på 20 megawatt. ➛ I projektet GoBiGas storskaliga demonstrationsanläggning i Göteborg kunde biometan produceras genom förgasning av skogsråvara. Foto: Rob Vanstone/ Göteborg Energi 31