Nordisk Energi 1
VINDKRAFT/GÄSTARTIKEL Materialåtgång per producer
ad energi för olika kraftverkstyper (kg/MWh) 57,0 I ett kärnkraftverk tillkommer en viss materialåtgång för bränslet, framförallt bränslestavarna (zirkonium) och uran. Ett 1 600 MW kärnkraftverk kan beräknas ha en uranförbrukning om ca 75 ton/år. Detta motsvarar ca 6 g/MWh. Båda kraftverkstyperna använder dessutom koppar till ledningar, sällsynta jordartsmetaller till generatorer mm. ➛ 19,5 0,7 1,9 STÅL 0,1 BETONG 0,8 0,2 Vindkraft landbaserad kg/MWh Vindkraft havsbaserad kg/MWh Kärnkraft kg/MWh Figur 1 Materialåtgång Figur 1: materialåtgång beräkningarna av resursåtgången som kostnaderna. 0,1 0,0 KOMPOSIT Som sagt, en viktig faktor som skiljer vindkraften från vatten- och kärnkraft är vindkraftverkets mycket korta livslängd. Ett vindkraftverk som beräknas producera el i 20 år ska jämföras med ett vattenkraftverk som med förhållandevis lite underhåll sannolikt kan fungera i 100 år och ett nytt kärnkraftverk som har en förväntad livslängd om kanske 80 år. Dessutom är kapacitetsfaktorn betydligt lägre, ett landbaserat vindkraftverk har en kapacitetsfaktor om 24%, havsbaserade ca 35%. Kärnoch vattenkraftverk har kapacitetsfaktorer om 85-95%. Dessa skillnader slår igenom på såväl Samverkan med andra produktionsslag Den intermittenta karaktären hos vindkraften ställer höga krav på de andra komponenterna i den svenska elproduktionen. När det inte blåser måste något annat träda in och eftersom kärnkraften inte lämpar sig för snabba effektanpassningar så blir det vattenkraften och troligtvis även fossila kraftkällor som får ta den rollen. Att använda vattenkraften som regleringskraft i nätet är inget nytt. Under de senaste 40 åren har vattenkraften fungerat både som bas- och reglerkraft, tillsammans med kärnkraftens baskraft. Hittills har emellertid vattenkraften använts framförallt för att reglera variationer i förbrukning. Dessa tämligen väl planerbara och långsamma cykler är vad vattenkraftverken en gång konstruerades för att hantera. som beräknas producera el i 20 år ska jämföras med ett vattenkraftverk som med förhållandevis lite underhåll sannolikt kan fungera i 100 år och ett nytt kärnkraftverk som har en förväntad livslängd om kanske 80 år. Dessutom är kapacitetsfaktorn betydligt lägre, ett landbaserat vindkraftverk har en kapacitetsfaktor om 24%, havsbaserade ca 35%. Kärn- och vattenkraftverk har kapacitetsfaktorer om 85-95%. Dessa skillnader slår igenom på såväl beräkningarna av resursåtgången som kostnaderna. SAMVERKAN MED ANDRA PRODUKTIONSSLAG Den intermittenta karaktären hos vindkraften ställer höga krav på de andra komponenterna i den svenska elproduktionen. När det inte blåser måste något annat träda in och eftersom kärnkraften inte lämpar sig för snabba eff ektanpassningar så blir det vattenkraften och troligtvis även fossila kraftkällor som får ta den rollen. Att använda vattenkraften som regleringskraft i nätet är inget nytt. Under de senaste 40 åren har vattenkraften fungerat både som basoch reglerkraft, tillsammans med kärnkraftens baskraft. Hittills har emellertid vattenkraften använts framförallt för att reglera variationer i förbrukning. Dessa tämligen väl planerbara och långsamma cykler är vad vattenkraftverken en gång konstruerades för att hantera. Vindkraftens intermittenta karaktär framgår tydligt av fi gur 2. Variationerna i vindkraftsproduktionen måste fångas upp av vattenkraften. Sådana variationer kommer att öka med större andel vindkraft i produktionsmixen. Tillsammans med vindkraften vars produktion Figur 2 Variationer i produktion för olika kraftslag (Källa: Energiföretagen Sverige) 2 Figur 2 Variationer i produktion för olika kraftslag (Källa: Energiföretagen Sverige) 54 kan variera starkt i ett mycket kort tidsperspektiv, ställs vattenkraften inför mycket stora utmaningar. Alldeles bortsett från ökat slitage på dammluckor, turbiner och generatorer blir hushållningen med vattenmagasinens innehåll betydligt besvärligare. En period med svag vindkraftsproduktion kommer att resultera i lägre vattennivåer, och eftersom vattenpåfyllnaden är såväl väder- som säsongsberoende, kan det komma att leda till vattenbrist. Man kan tycka att det borde jämna ut sig, under perioder med stor vindkraftsproduktion hålls vattenmagasinen fyllda, men det är inte särskilt svårt att föreställa sig ett scenario med såväl svaga vindar som låg nederbörd under lång tid. Man ska inte glömma att även vattenkraften är väderberoende. INVERKAN PÅ KRAFTÖVERFÖRINGEN En övervägande majoritet av nya vindkraftverk Nordisk Energi 1 2021