Nordisk Energi 1
BIOENERGI PERSPEKTIV Användningen av bioenergi i
Sverige har ökat i jämn takt under de gångna 35 åren. Sedan 1990 har användningen mer än fördubblats. ➛ Biomassan ska användas där den gör störst nytta Men var kommer biomassan verkligen till sin rätt? I den globala insatsen för minimering av människans klimatavtryck är den alltövervägande tekniktrenden elektrifi ering. Elektrifi ering av uppvärmning, transport på land, på sjön och dels i luften. Men också elektrifi ering av industriella processer, arbetsmaskiner i lantbruk och skogsbruk. I så många energianvändningar som det går att föreställa sig är faktiskt elektrifi ering den dominerande trenden till fossilminskning. Primärt som direkt elektrifi ering men också i vissa fall som indirekt elektrifi ering, där el användas till elektrolys så vätgas produceras och sen används som drivmedel i bussar, lastbilar och arbetsfordon försedda med bränsleceller, som producerar ström till fordonens framdrift. Fördelen med vätgas är att den, olik elektricitet, går att lagra i nästan obegränsad skala liksom den också typiskt ger längre räckvidd och driftstid med kort tankningstid, ungefär samma som diesel och bensin. Så varför skulle inte Sverige följa dessa trender? Svaret är att det gör vi redan på många sätt men den rikliga biomassan ger oss lite fl er möjligheter än tex Danmark som har begränsad biomassapotential, även om Danmark har en stor biogassektor baserad på lantbrukets husdjurgödsel och avfallsprodukter samt på organiskt avfall från hushållen, aff ärer och livsmedelsindustrin. Men fakta är att inte allt går att elektrifi era direkt, många högtemperaturprocesser i industrin, inom tex järn- och metallframställning eller andra industrier där temperaturer över 800 grader C behövs är elektrifi ering inte möjligt eller eff ektivt, där kan biogas och vätgas spela en roll som i det mycket omtalade fossilfria järnframställningsprojektet HYBRIT, där Vattenfall, SSAB och LKAB är drivande krafter. Inom vägbaserad tung- och långdistanstransport fungerar inte heller el än så länge och i synnerhet inte heller inom långdistans fl yg- och sjötransport. Utvecklingsprojekt baserat på vätgas framställd via elektrolys är på gång, tex hos fl ygproducenten Airbus, men det kommer dröja årtionden innan teknologin är så pass utvecklad, att vi ser skepp och fl yg som använder vätgas i större utsträckning. Tills vidare är det inom dessa transportsegment endast förbrännings46 motorer och jetturbiner som använder sig av kolvätebränslen som diesel, jetbränsle och tyngre oljor till sjöfarten som duger. Turligt nog är vi i Sverige perfekt positionerade med rikliga mängder av biomassa som det går att framställa högkvalitetbiodrivmedel av. Andra länder utan dessa bioresurser försöker sig med de så kallad elektrofuels där vätgas ingår i syntes med koldioxid för framställning av metanol som då i ytterligare elektro-termiskt drivna processer kan uppgraderas till komplexa kolväten som tex bensin, diesel eller jetfuel, men det är fortfarande mycket dyrt och inte särskilt energieff ektivt att framställa kolvätebränslen på dessa sätt. Fast det går att förbättra eff ektivitet och utbyte ganska mycket vid tillsättning av även små mängder biogena element som tex biogas eller så kallad pyrolysgas. Lyckligtvis är det så att om man har biomassan, då har naturen redan gjort en massa av arbetet för oss i och med att biomassan innehåller alla nödvändige kemiska komponenter så att vi på olika, ganska eff ektiva sätt kan omvandla biomassan till biodrivmedel av hög kvalitet som kan användas direkt i befi ntliga fordon, fl ygplan och skepp. Förutom de önskade biodrivmedeln kan framställningen medföra olika nyttiga restprodukter som tex biokol också kallad ”biochar” på engelska, en sorts träkol som kan användas som jordförbättringsmaterial eller eldas i et kraftvärmeverk. Andra restprodukter kan vara avjäst biogas-substrat som kan användas till gödsel och jordförbättring. I Sverige består tillgängliga biomassan i stor skala framför allt av trä i olika sorter och i olika former och förarbetningsgrader. Det kan vara sågspån från ett timmerbolag eller skogsfl is som är tillverkat av skogsrestprodukter på plats i skogen eller det kan vara hela lass av blandade skogsrestprodukter som körs direkt in i stora pannor i ett kraftvärmeverk eller det kan vara returträ från byggnadsrivning. Till framställning av biodrivmedel från trä är det en fördel att virket är tort och förarbetet utfört så att det framstår någorlunda homogent och kan tillföras processen på ett kontinuerligt och mätbart sätt. Flis eller sågspån är passande förarbetningsgrader till exempelvis pyrolysförgasning. Som sagts tidigare här, att biomassan är praktisk till drivmedelsframställning i och med att den kemiskt innehåller de nödvändiga Nordisk Energi 1 2021