Nordisk Energi 1
BIOENERGI PERSPEKTIV Figur 5. Här har intresseorg
anisationen Svebio gett sitt bud på hur mycket hållbar biomassa Sverige kommer att använda fram till 2045. Kanske får de rätt i prognosens mängder men givetvis inte i de användningar som de föreställer sig. Se fi gur 6. ➛ Så här användas Sveriges biomassa klokast Mot bakgrund av resonemanget hittills, på vilket sätt blir det då meningsfullt att använda Sveriges bioresurser, framför allt skogen men också i en viss mån de bioresurser som lantbruk och avfallssektor kan bidra med? Med tanke på att utvinning av energi från biomassa är mycket arbetsintensivt, både med hänsyn till maskinparker, utrustning och manskap, är det inte på lång sikt eff ektivt eller konkurrenskraftigt att bevara och utöka användningen av biomassa inom industri, uppvärmning och elproduktion. Det kan under en längre tid framledes dock vara klokt att använda kraftvärme, kanske även att bygga ut där lokal planerbar elproduktion behövs som tex i områden som är exponerade mot eff ekt- och kapacitetsbrister i elnätet och som kan använda fj ärrvärmen. Kärnkraftens vara eller inte vara har naturligtvis också betydelse för kraftvärmens situation i framtiden. Behovet av stabil och eff ektiv baskraft kommer ha stor betydelse för energiförsörjningen även i framtiden. Kraftvärmeverken kan medverka till att öka den lokala elförsörjningens Figur 6. Så här föreställer Svebio sig att bioenergianvändningen kommer att se ut i det ideella scenariot för sina intressenter, alltså producenter av bioenergi. Det är nästan 100 procent säkert att så kommer framtiden för användning av svensk biomassa inte att se ut! Det skulle inte vara ett klokt sätt att använda biomassan på eftersom det bara är en eskalering av dagens användning under antagandet att samhällets sätt att producera och använda energi inte ändrar sig eller antar nya former under en 25 årig period, en period som kommer ställa oerhört höga krav på energiproduktionens och -konsumtionens klimatvänlighet. Som sagts i texten till fi gur 5, att kanske mängden av använd biomassa kommer att passa med prognosen men hur den används blir inte som det beskrivs i fi gur 6. Däremot är det sannolikt att den mesta biomassan, särskilt trä används som biodrivmedel till sjöfart, luftfart och långdistans vägtransporter samt oelektrifi erad järnväg. Men också som ersättning av fossilt baserad plast, polymerer och byggnadsmaterial. 48 eff ektförmåga och stabilitet genom att leverera förnybar energi som inte är väder- och säsongsavhängig. Det kan de göra så länge andra förnybara källor som vind och sol inte kan leverera dessa nättjänster lika bra och så länge särskilt de regionala och nationella elnätens kapacitetsbegränsningar förhindrar tillförsel av billigare och ”klimatvänligare” el från producenter i andra inhemska och utländska områden. Men en långsiktig omställning till biomassabaserad el- och värmeproduktion i Sverige är inte vettig som ersättning för vind- och solbaserad elproduktion som både har lägre utsläpp och är billigare per KWh. I de industrier där man traditionellt har använt restprodukter från sin produktion till energiförsörjning i sina processer är det fortfarande meningsfullt att utnyttja hela råvarans energi och värde på det sättet. Så har det varit inom massa- och pappersindustrin och timmerindustrin i århundraden och det är ett vettigt sätt att utnyttja råvaran fullt ut och så länge det är billigare och lika klimatneutralt och eff ektivt som att använda el från elnätet. Vissa processer i industrierna går det som sagt inte att elektrifi era. Den långsiktiga strategin för klimatneutralitet är också för Sveriges del Nordisk Energi 1 2021