Nordisk Energi 1
VINDKRAFT/GÄSTARTIKEL KRAFTEN BAR? Sven Olof Ande
rsson Hederoth Foto PXhere material- och resursutnyttjande är att de stora mängderna material används under en relativt kort tid, 20-25 år för landbaserade verk, och 1520 år för ett havsbaserat. Därefter avslutas livscykeln och man börjar om från början. Kärnoch vattenkraftverk beräknas ha en livslängd som är åtminstone fyra gånger så lång. De insatser som behövs för att bygga vindkraftverk blir därmed betydande. Transporter och tillfartsvägar för byggnation, inklusive de markarbeten som behövs för att uppföra vindkraftverken, måste till för vart och ett av vindkraftverken som ställs upp, i regel med ett relativt stort avstånd från varandra, vilket Nordisk Energi 1 2021 försvårar gemensamma anläggningsarbeten. Alla dessa arbeten har mycket stor miljöpåverkan, möjligen något mindre för havsbaserade kraftverk även om inverkan på den marina biotopen kan vara stor, särskilt under byggfasen. Under sin livstid kommer ett vindkraftverk att producera mellan 90 000 MWh (landbaserat 2 MW) och 600 000 MWh (havsbaserat 10 MW). Det nya kärnkraftverket i Finland (Olkiluoto-3) kommer att producera cirka 1 000 000 000 MWh innan det är färdigt för rivning. När man slår ut materialåtgången per producerad energienhet blir den oundvikliga slutsatsen att vindkraften förbrukar betydligt mer betong och stål än t ex ett kärnkraftverk, upp till 70 ggr mer betong och 20 ggr mer stål (fi gur 1). I ett kärnkraftverk tillkommer en viss materialåtgång för bränslet, framförallt bränslestavarna (zirkonium) och uran. Ett 1 600 MW kärnkraftverk kan beräknas ha en uranförbrukning om ca 75 ton/år. Detta motsvarar ca 6 g/MWh. Båda kraftverkstyperna använder dessutom koppar till ledningar, sällsynta jordartsmetaller till generatorer mm. Som sagt, en viktig faktor som skiljer vindkraften från vatten- och kärnkraft är vindkraftverkets mycket korta livslängd. Ett vindkraftverk 53 ➛