Energigas 1
Debatt Vi har i Sverige byggt upp en unik kompete
ns kring biogas som fordonsbränsle, från produktion till användning. Nästa steg är att utveckla marknaden för den flytande biogasen i tunga transporter. För att det ska gå vägen, krävs ett antal åtgärder, skriver företrädare för Gasum, Svensk biogas och Aga. Allt att vinna på biogas i tung trafik S Mikael Antonsson, affärsområdeschef, Gasum Sverige Anna Lövsén, vd, Svensk biogas verige har högt satta miljö- och klimatmål, inte minst inom transportsektorn. Vi har också nått långt i våra ambitioner att minska utsläppen. Men i våras visade en rapport från Trafikverket att utsläppen från transporter ökar. Ökningen kommer framförallt från tunga vägtransporter, och eftersom nio av tio transporter går på väg i Sverige finns mycket att göra. Gasdrivna lastbilar spelar en viktig roll för att förbättra siffrorna de kommande åren. Mycket går att göra redan nu, bara viljan finns. Sverige är en föregångare inom förnybart med 94 procent biogas i den komprimerade fordonsgasen, som framförallt används till personbilar och bussar. Fordonsgasen har alltså redan genomgått bränslebytet som andra drivmedel står inför. Den positiva utvecklingen av biogasens andel i fordonsgasen under de senaste tio åren är ett tydligt bevis för att det är möjligt att genomföra en hållbar omställning. Det går att göra samma resa med utbyggnaden av flytande biogas, LBG, för tunga fordon. Sofie Orrling, affärsutvecklingschef, Aga gas Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: jonas.gustafsson @energigas.se 32 ENERGIGAS NR 3 2019 Sverige har unika förutsättningar med två stora tillverkare av tunga fordon, som båda erbjuder lastbilar med flytande fordonsgas som drivmedel. Det finns på kommunal, regional och nationell nivå tydliga klimatmål och offensiva företag som bidrar till teknikutveckling och nytänkande. Många åkerier vill ställa om till gas, som tillhör marknadens absolut bästa drivmedel med lägst klimat- och miljöpåverkan. Åkeriernas kunder ställer i allt större utsträckning krav på hållbara transporter. För att nå dit behövs en kritisk massa av gasfordon som ger en stabil efterfrågan på bränsle och en fungerande andrahandsmarknad för fordonen. En lastbil som körs på flytande fordonsgas har en högre investerings- och servicekostnad jämfört med en traditionell lastbil. För att minimera den ekonomiska barriären och påskynda omställningen av fordonsflottan krävs incitament. Projektet Drive LBG, som Energigas Sverige är värd för, är ett viktigt sådant stöd till inköp av lastbilar. Klimatklivet ett annat. I förlängningen behövs ett enkelt, förutsägbart och automatiserat stödsystem, likt den miljölastbilspremie som Trafikanalys föreslog tidigare i år. Ett sådant stöd skulle möjliggöra ett kliv från det fåtal gasfordon som i dag rullar på vägarna, till omställningen av större fordonsflottor. Ju fler lastbilar som körs på flytande fordonsgas, desto mindre utsläpp från tung trafik i Sverige och desto bättre luftkvalitet. En annan viktig nyckel i omställningen är tillgängligheten på tankställen och drivmedel. Uppbyggnaden av infrastruktur för tankstationer har påbörjats men det krävs en fortsatt satsning för att säkerställa ett utbud i hela Sverige, speciellt vid de stora transportstråken för tung trafik och i anslutning till logistikcentra och omlastningsterminaler. Med 2030-målen i åtanke måste denna utbyggnad ske skyndsamt. Vi som skriver under denna debattartikel representerar företag som är inblandade i att i snabb takt bygga tankinfrastruktur för flytande fordonsgas. För att kunna fortsätta denna utbyggnad behövs, för en tid framöver, finansiellt stöd. Även här är Klimatklivet ett viktigt incitament. En lastbilschaufför som kommer till en tankstation måste veta att det finns bränsle att tanka. Därför vore det förödande att under uppbyggnadsfasen införa energiskatt på flytande naturgas, LNG. En sådan skatt skulle stoppa omställningen till en fossilfri lastbilsflotta. LNG är en förutsättning för att säkerställa