Energigas 1
I korthet av koldioxid Från utsläpp till förvarin
g 1. Koldioxiden fångas in vid utsläppskällan, exempelvis ett raffinaderi. 2. Därefter transpor teras den via rör, lastbil eller järnväg till en mottagningsstation. 3. Koldioxiden lagras i ett mellanlager. 4. Resan till slutförvaringen sker med tankfartyg. 5. Lasten lossas. 6. Koldioxiden pumpas ner under havsbotten, i porös berggrund med tätt berg ovanför. Detta är CCSteknik CCS, Carbon Capture and Storage, är en teknik som innebär att koldioxid fångas in och under högt tryck omvandlas till flytande form, för att därefter lagras under havsbotten. Tekniken har pekats ut som ett sätt att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären, och används på flera håll i världen. Lyckade försök röta gödsel med salix nGödsel utgör en stor del av Sveriges biogaspotential. Men trots många miljöfördelar med gödselrötning nyttjas i dag bara en bråkdel. Användningen begränsas av att värdet som biogassubstrat är relativt lågt på grund av det låga energiinnehållet och höga andelen vatten. Samrötning med salix gav mer biogas. Genom att samröta gödsel med mer energirika material förbättras förutsättningarna för gödselrötning. Jämfört med gödsel är enerskiskog som salix energitätt och innehåller en låg andel vatten, vilket möjliggör hög inblandning utan att påverka volymen in i röt kammaren. Detta medför i teorin att rötkammar volymen kan nyttjas mer effektivt. I en nyligen publicerad labbstudie från SLU undersöktes bland annat möjligheten att samröta salix med nötgödsel. Konceptet testades i en enskild reaktor samt i två seriella reaktorer, där rötresten från den första reaktorn efterrötades i den andra reaktorn. Försöken visade goda resultat, speciellt för seriell rötning, där gasvolymen ökade med 219 procent jämfört med enbart gödsel. Rötrestens växtnärings innehåll påverkades inte av inblandning av salix, men kol innehållet var högre. Läs mer: www.mdpi.com/19961073/13/15/3804 Nytt center för vätgasforskning Företagets mål är att koldioxidavskiljning ska införas på flera anläggningar. Den första fullskaliga anläggningen ska vara i drift 2025. Återvinningsföretaget Renova har planer på att längre fram, efter 2030, ha ett fullskaligt verk för avskiljning på sin förbränningsanläggning i Sävenäs i Göteborg. Även St1 planerar för koldioxid avskiljning i sitt raffinaderi i Göteborg på sikt, efter 2025. Får transportera till annat land Ytterligare ett uppdrag för samarbetsprojektet är att titta på om det finns något i regelverket som skulle behöva ändras. – Får man till exempel transportera kol dioxid på tåg? Det är viktigt för projektet att det är möjligt, säger Jill Söderwall på Göteborgs hamn. En regeländring, som blir viktig för projektet, gjordes i juni då den svenska regeringen godkände en ändring i det så kallade Londonprotokollet. Det innebär att transport av koldioxid för lagring under havsbotten i annan stat nu är möjlig. Ännu krävs dock att Sverige och exempelvis Norge, där lagring redan sker, skriver ett avtal för att svensk koldioxid ska kunna lagras där. SIV ENGELMARK CEDERBORG nVätgasprojektet Push har fått 50 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att skapa ett nytt center för forskning kring produktion, användning och lagring av vätgas. Forskarna ska arbeta med elektrolys för att tillverka vätgas från vatten och förnybar el, omvandling av vätgas i bränsleceller för att generera el i exempelvis fordon och möjligheten att binda vätgasen till organiska mole kyler för att underlätta lagring och distribution. Sju grupper vid fyra universitet (KTH, LU, Chalmers och UmU) samt forskningsinstitutet Rise är delaktiga i projektet. Biogas alltid bra men inte alltid bäst nBiogas är bra på många sätt, men inte på allt. Energikällan bör analyseras ur olika perspektiv och jämföras med andra alternativ. Det är några slutsatser i en ny doktors avhandling vid Linköpings universitet. I avhandlingen har doktoranden Emma Lindkvist studerat biogasproduktionen på olika systemnivåer – allt ifrån enskilda biogasanläggningar till stora system med flera producenter och livsmedelsföretag som levererar råvaror. Hon föreslår både en gemensam klassificering av europeiska biogasanläggningar för att underlätta jämförelser – och utvecklar en ny metod för att analysera energibehovet vid olika produktionsanläggningar. I avhandlingen granskas också Emma Lindkvist hur organiskt avfall kan hanteras på olika sätt med hänsyn till miljö, energi och ekonomi. Undersökningen gjordes i fem svenska regioner med flera livsmedelsindustriföretag och jämförde hanteringen av avfallet med en hypotetisk produktion av biogas. Resultatet visar att för miljön är biogastillverkning bättre än dagens hantering i samtliga fem regioner. Ekonomiskt är biogasen bäst fyra gånger av fem. Ur elsynpunkt är biogas bättre i två regioner, medan det i tre var mer fördel aktigt att fortsätta med befintlig elproduktion. Avhandling: System studies of biogas production: comparisons and performance ENERGIGAS NR 3 2020 31