1177 Region Uppsala

1177 Region Uppsala Inspiratören Raheeq Karim, 23 1177 Region Uppsala Ta vara på ljuset 1177 Region Uppsala Tema Lungor Birgitta, 68, har KOL 1177 Region Uppsala Stefan har samlarsyndrom 1177 Region Uppsala Linnéa blev frisk från leukemi * Blodcancer ÖVERLEVNADEN HAR ÖKAT KRAFTIGT forts ättning  Lymfom, eller lymfkörtelcancer, är ett samlingsnamn på cancersjukdomar i kroppens lymfsystem, som är en del av immunförsvaret. Lymfom är en av de vanligaste cancerformerna hos vuxna och kan delas in i tre grupper: Hodgkins lymfom, snabbväxande lymfom och långsamt växande lymfom. De två senare kallas ibland NonHodgkins lymfom. Lymfom kan ge symtom som svettningar, ofta nattetid, och feber som inte går över. Det är vanligt att en eller flera lymfkörtlar bli kraftigt förstorade. – Om de sitter på halsen kan de synas och kännas, medan förstorade lymfkörtlar i mage eller bröstkorg kan göra ont och ge obehagskänslor, säger Martin Höglund. Kontakta en vårdcentral vid symtom som kan bero på lymfom. Efter läkarundersökning kan du få genomgå en skiktröntgen av hals, bröstkorg och mage. Nästa steg är att ta prov från lymfkörteln, som ibland kan opereras bort och skickas på analys. Myelom är en form av cancer i benmärgen, där blodet bildas. Sjukdomen går inte att bli av med, men behandling gör att de flesta blir bättre och många kan leva sitt liv som vanligt under en längre tid. Det tar lång tid för myelom att utvecklas, ofta kan det gå flera år innan den ger symtom. De flesta är över 60 år när de får diagnosen. – Myelom ger ofta smärta från benmärgen. Det kan göra ont i 22 skelettet, framför allt i ryggen eller bröstkorgen. Myelom gör också att skelettet förtunnas, vilket ökar risken för frakturer. Du kan också bli trött, andfådd och lätt få infektioner. Kontakta en vårdcentral vid symtom på myelom. Blodcancer behandlas oftast med läkemedel. Ett vanligt exempel är cytostatika, även kallat cellgifter eller kemoterapi. Cytostatika påverkar kroppens alla celler, inte bara cancercellerna. I dag är det vanligt att kombinera cytostatika med andra sorters läkemedel. Många är målinriktade och bekämpar cancercellerna utan att påverka kroppens övriga, friska celler. Därför är de skonsammare och har mindre biverkningar. – Utvecklingen går mot mer individanpassade, skräddarsydda behandlingar. Cytostatika är på väg att bli ett komplement snarare än grunden i många behandlingar. Behandling med antikroppar utvecklas snabbt och flera nya typer av läkemedel är på gång, säger Martin Höglund. Målinriktade läkemedel har revolutionerat behandlingen av bland annat kronisk myeloisk leukemi, KML. – Så kallade tyrosinkinashämmare gör att de allra flesta kan leva ett normallångt, mer eller mindre symtomfritt liv, trots sjukdomen, säger Martin Höglund. Immunterapi är en annan form av läkemedelsbehandling som hjälper kroppens immunförsvar att attackera cancercellerna. – Det finns också en teknik där man tar ut immunceller ur patientens blod. Dessa omprogrammeras sedan så att de kan återföras och angripa cancercellerna. Stamcellstransplantation är ett komplement vid vissa former av blodcancer. Då får man nya blodbildande stamceller, vilket minskar risken för återfall. – Stamcellstransplantation har blivit vanligare men det är en tuff behandling och passar inte alla, säger Martin Höglund. MER INFORMATION  1177.se/leukemiblodcancer  1177.se/lymfomlymfkortelcancer  1177.se/myelom 1177 4 • 24 1177 Region Uppsala Dania och Isak talar om ungas psykiska hälsa 1177 Region Uppsala Mardrömmar, sömngång och natts kräck 1177 Region Uppsala Guide: Preventivmedel