Svensk Vattenkraft 1
enbart fördelar att få upp fiskbestånd, som kan v
ara sjuka, och Stångån är ett känsligt ekosystem så det gäller att förstå helheten, framhåller Marianne Forsell. Om konnektivitet ändå ska ordnas bör fiske inte tillåtas menar Marianne, och Arne hävdar att vattendraget knappast klarar någon nämnvärd beskattning av vandrande fisk. Och sportfiske där fångsten kastas tillbaka i vattnet är tveksamt och bör förbjudas. Familjen Forsell har renoverat sina kraftverk i Stångån och därmed gjort långsiktiga investeringar. I det fortsatta arbetet i pilotprojektet är det viktigt att dialogen utgår dels från det lokala företagets förutsättningar och dels från miljömässiga förhållandena i det aktuella vattendraget. Magnus Olofsson, styrelseledamot SVAF Pilotprojektet i Ljungan Sedan årsskiftet arbetas det aktivt i pilotprojektet för Ljungans avrinningsområde. Projektet syftar till att testa format och metoder som kan användas i den regionala samverkansprocessen. Projektet drivs av Länsstyrelserna i Jämtland och Västerbottens län, Vattenregleringsföretagen, verksamhetsutövare i Ljungan samt Vattenkraftens Miljöfond. Projektledare från fonden är jag, Elisabeth Undén. Nu går projektet in i en ny fas med scenarier. Scenarierna är byggda utifrån ramar med olika riktvärden för produktionsförlust för Ljungan; 0%, 0,5% och 5%. I varje scenario tas flera paket med åtgärder fram med hjälp av olika viktningsmetoder. Det ska bli intressant att se om och i så fall hur åtgärdspaketen varierar med olika metoder. Fredagen den 28 augusti hölls ett möte för de externa parter som är intresserade av att följa pilotprojektet. Deltagande på mötet var representanter för många olika länsstyrelser, civilsamhället, intresseorganisationer och samarbetsorganisationer, såsom lokala vattenråd. På mötet berättade vi om hur arbetet inom projektet har bedrivits så här långt. Vi har delat in deltagarna i arbetsgrupper med olika fokus, vilket har varit ett framgångsrikt koncept för att få ut så mycket kompetens som möjligt från både myndigheter och kraftbolag. Samverkansprocessen som varje prövningsgrupp ska genomgå diskuterades också på mötet, bland annat med fokus på tidsåtgången och hur processen kommer att fungera framöver. Framgångsfaktorer i projektet så här långt har varit att jobba tillsammans, med ett inlyssnande förhållningssätt, att vara flexibla och att avsätta tillräckligt med tid inom de deltagande organisationerna. Elisabeth Undén, Vattenkraftens Miljöfond SVENSK VATTENKRAFT #3 2020 13